Alkoholism

[Corleone]

Creds för en viktig tråd, och för att ni vågar tala så öppenhjärtat om det. Får mig att tro att det är mer omfattande än vad jag tidigare trott. Själv har jag, eller någon i min närhet (vad jag vet) turligt nog inte blivit drabbad, vilket jag är tacksam för.

Säg inte det. Många, många, många alkoholister klarar av att leva normalt den mesta av tiden. De kan jobba, gå i skola och sköta hushållssysslor m.m., vilket på utsidan får det att se ut som att de inte har några problem i stil med dem tråden behandlar. Park-alkisarna och hustrumisshandlarna utgör bara nån ynka procent.

Redigerad 21 juli, 2008 av Corleone

[eliizar]

Jag har endel alkolism i släkten då min morfar var alkoliserad ända tills han dog. Min morbror

är alkoliserad och dricker alltid när jag träffar honom och då dricker han sig berusad varje gång.

Min kusin nämde t.om att han drack lättöl framför ratten när han var påväg upp hit till västerås.

Jag har aldrig oroat mig för att bli alkoliserad, visst kan man känna av suget av att dricka några kalla

öl en fin sommardag eller att man bara blir sugen på öl när man är törstig, men aldrig efter att bli

berusad . Det är vid det skedet man ska börja oroa sig.

[VickeX]

Jag har själv ingen relation till alkoholismen, då jag själv aldrig druckit, och inte någon i min släkt heller. Inte på det alkoholistiska planet, åtmindstonde.

Träffade dock en alkolist på stan för några dagar sedan som hade det så eländigt. Han fyllde år och hade lovat sin mor att inte dricka, men liks förbannat så gjorde han ju det ändå. Well. Ja.

[Kebab]

Är det en slump att flera personer i den här tråden som har sagt att alkoholismen finns i deras familj bor lång upp i landet? Det känns nämligen som att norrlänningar är mer alkoholiserade, men det är kanske bara mina fördomar som har ett finger med i det hela.

Jag har som tur är inte haft någon alkoholism i släkten...

[Eudoros]

Är det en slump att flera personer i den här tråden som har sagt att alkoholismen finns i deras familj bor lång upp i landet? Det känns nämligen som att norrlänningar är mer alkoholiserade, men det är kanske bara mina fördomar som har ett finger med i det hela.

Jag har som tur är inte haft någon alkoholism i släkten...

I min familj förekommer det inte någon som helst form utav alkoholism.

[KvaddadPadda]

Jag bor nog nordligast av alla här och ingen i min familj eller släkt är ens nära alkoholism.

[Lajnux]

Jag bor nog nordligast av alla här och ingen i min familj eller släkt är ens nära alkoholism.

Hmm, du kanske bor för långt norrut.

[Mordos]

Är det en slump att flera personer i den här tråden som har sagt att alkoholismen finns i deras familj bor lång upp i landet? Det känns nämligen som att norrlänningar är mer alkoholiserade, men det är kanske bara mina fördomar som har ett finger med i det hela.

Jag har som tur är inte haft någon alkoholism i släkten...

Jag och min familj kommer dock inte från norr ursprungligen. Vi kommer från mellan-sverige. 8 mil norr om Örebro.

[Mathias]

Ingen, så vitt jag vet såklart, i min släkt har några problem med alkoholen. Visst, vissa kanske dricker lite mer än andra när det står på bordet, men det är aldrig så att man känner att det blir för mycket för någon. Jag har själv aldrig sett mina föräldrar ens onyktra, då de brukar vara nöjda och glada med en öl eller ett glas vin eller två till maten en fredag kväll och på sin höjd någon liten grej efter det, dock sällan.

De vet att jag dricker och är okej med det, så länge jag sköter det som vi kommit överens om, så vi har en väldigt bra dialog när det gäller alkohol hemma. Jag har gått från att aldrig ha festat någonsin till att det blir nästan varje vecka över natt, men jag har inga som helst problem med det. Visst känner jag precis som eliizar sa ibland ett sug efter en kall öl såhär mitt i sommaren, men då är det en eller två goda svalkande öl jag vill åt, inte berusningen.

Angående att "dricka själv" så är det ibland att man dricker något för att det är gott...men skulle aldrig få för mig att sätta mig framför datorn och dricka mig full, vet inte vad jag skulle få ut av det riktigt.

Det verkar vara ett större problem än jag trodde nu när man hör era små berättelser, skrämmande faktiskt. Väldigt imponerad över att många av er klarar av att prata om det så öppet som ni gör, starkt.

[guardian]

min polare som är ett år yngre än mig är tråkigt nog alkis. han super så han spyr varje helg och på vardagarna tar han "bara 3-4 starkisar". jag, däremot är faktiskt emot alkohol, men visst kan det hända ibland att man blir packad, men blir jag det dricker jag inte en droppe alkohol förrän tidigast ett halvår senare.

[Mathias]

min polare som är ett år yngre än mig är tråkigt nog alkis. han super så han spyr varje helg och på vardagarna tar han "bara 3-4 starkisar". jag, däremot är faktiskt emot alkohol, men visst kan det hända ibland att man blir packad, men blir jag det dricker jag inte en droppe alkohol förrän tidigast ett halvår senare.

Får man fråga varför?

Inte för att det skulle var något fel i det, bara tänkte om det kommer någonstans ifrån eller om det bara är något du bestämt dig för?

[yo.yo]

Är det en slump att flera personer i den här tråden som har sagt att alkoholismen finns i deras familj bor lång upp i landet? Det känns nämligen som att norrlänningar är mer alkoholiserade, men det är kanske bara mina fördomar som har ett finger med i det hela.

Jag har som tur är inte haft någon alkoholism i släkten...

Jag har endel alkoholism i min familj och jag bor i Stockholm.

[Mathias]

Jag har endel alkoholism i min familj och jag bor i Stockholm.

Det var inte frågan om att det enbart skulle vara ett problem i norrland, utan att det skulle vara vanligare där uppe.

Ryktet att norrlänningar dricker mycket måste väl komma någonstans ifrån?

[yo.yo]

Det var inte frågan om att det enbart skulle vara ett problem i norrland, utan att det skulle vara vanligare där uppe.

Ryktet att norrlänningar dricker mycket måste väl komma någonstans ifrån?

Ah, okej.

Men jag kan inte säga att det är ett stort problem i min familj för det är det inte.

[Umberto]

Nej, det finns ingen alkholism i min släkt. Au contraire är min mor absolutist medan farsan är nykterist eller vad man ska säga, den enda alkhol han dricker är öl men om det t.ex. serveras vin till maten väljer han vatten. Det var minst sagt svårt att kombinera deras värderingar med någon form av ungdomskultur innan jag fyllde 18.

[guardian]

Får man fråga varför?

Inte för att det skulle var något fel i det, bara tänkte om det kommer någonstans ifrån eller om det bara är något du bestämt dig för?

Jag är emot det bara för jag ogillar hur folk kan bete sig på fyllan. våldtäkter, misshandel, rattfyllor osv. sen är jag inte så förtjust i att ligga och kräkas hela natten, eller inte få köra bil, då det är en stor del av mitt liv

[Vice.]

Jäkligt tråkigt med din pappa.

Hoppas verkligen det löser sig. =)

Har egentligen inte någon koppling till an alkoholist i min släkt, mormor var tablett/alkoholist men hade ingen kontakt med henne nästan.

[Merkky]

Den som undrade varför man ensamsuper, så ska jag försöka förklara.

För min del så är det nog mestadels min depression som pressar på, och för att jag helt enkelt mår bra av det. Sen vet jag inte om det är så illa att det är ett beroende som säger till mig att dricka, men jag har inte ensamdruckigt på två månader nu!

[Misterwhoopee]

Mormor är den enda jag kommer på i släkten. Har väl varit lite till och från under åren men tror inte det blir så mycket alkohol för henne nuförtiden. Var ofta och hälsade på henne som liten och hon blev väl aldrig elak eller så, men det har ju brutit ner hennes kropp så det är inget roligt att hälsa på henne längre, vilket jag mycket sällan gör. Hon har även gjort illa benet och vägrar träning så hon slipper sitta i rullstol, trots att det kan gå. Kommer nog inte bli så mycket bättre.

Trist att den ende förälders förälder man haft någorlunda kontakt med under barndommen inte är lockande att besöka. Farmor och farfar dog på 1970-talet och morfar har jag aldrig träffat, så man kanske tycker hon kunde lägga manken till lite så man själv vill hålla kontakten.

Men både far och mor har en sund inställning till alkohol, dricker bara ibland, främst vid högtider.

[StellHell]

Farsan har väl mer eller mindre supit bort hela uppväxten för mina syskon. När jag föddes fick morsan nog av att alltid få ta hand om barnen själv, så hon ställde ultimatumet att han slutade dricka eller så var det bara att packa väskan och aldrig träffa sina barn igen.

Nu har farsan aldrig varit en sån person som super tills han däckar varje dag, men han drack på daglig basis och halvsov framför tv'n efter jobbet. Jag fick en behagligare uppväxt med en pappa som faktist var närvarande hela min barndom, vilket gjorde mina syskon avundsjuka, men det har han betalat tillbaka tusen gånger om på senare dar när han blivigt båda morfar och farfar flera gånger. Han dricker fortfarande, men inte på vardagar. Han har såklart kvar "genen", så när han dricker så dricker han rejält. Han super folk under bordet utan större problem, som ett bottenlöst hål. Det "roliga" är att han aldrig blir arg eller bråkig. Jag har heller aldrig sett han spy eller vara särskilt bakfull.

Så, alkoholismen är väl borta, men han är inte den som spottar i glaset iaf.

Sen har jag min försupna morbror. Han har gått förbi hemmaalkisen och är A-lagare på heltid numera. Har 5 kusiner med olika mammor lite var stans som jag aldrig träffat. Har inte träffat honom på minst 10 år, men han brukar ringa till morsan på julafton och hälsa god jull och gott nytt. Nu har han dock inte ringt på 3-4 år, men jag såg honom på tågstationen för något år sedan, riktigt avdankad så jag tordes inte gå fram och hälsa. Han skulle garanterat inte känna igen mig iaf, då det har hänt en del på 10 år.