Alkoholism

[Merkky]

Jadu, jag fick tråkigt och fick lust att prata om nåt. Och med tanke på att min pappa nyligen däckat i sin säng 17:00 på en måndag, såsom många andra dagar, så fick jag lust att prata om alkoholism.

Jag tex. har en del alkoholism i släkten. Min morbror framförallt, var en beryktad uteliggare som satt på Örnsköldsviks bänkar och drack dygnet runt. Min pappa, har också en hel del alkoholism i sig, sålänge han inte jobbar. I fredags så däckade han klockan 18:00 på gräsmattan, när han skulle börja jobba ett helt dygn som brandman klockan 07:30 nästa morgon. Jag menar, hur ska man handskas med det? Det är mycket prat om just det i familjen för tillfället och alla vill lösa det, men det är i princip omöjligt då min pappa är en sjukt envis finne som vägrar inse att han har ett problem, och därför tror jag inte att han kommer att lösa det. Jag har nästan slutat bry mig, han får dö i förtid och lämna oss utan en pappa, jag har tappat orken.

Och jag själv har även haft en period senaste halvåret med alkohol varje helg, ofta ensamdrickande då jag suttit och tänkt på en massa saker. Men jag hade tänkt att ge fan i att dricka fram till studenten iaf, förutom på 200-dagarsfesten och liknande saker. Men jag ska lugna ner mig, och det hade jag nog aldrig gjort om jag inte hade sett hur pappa är, och om jag inte skulle ha sett hur min morbror har påverkats av det. Om jag hoppar över en helg så känner jag mig tom och mår dåligt, vilket är dåliga tecken.

Så hur är det med er, har ni någon kontakt med alkoholism i familjen/släkten, eller kompisar/kompisars familj.

Och försök hålla tråden på en hög nivå!

[mr_tobbe]

Näe, ingenting värt att nämna antar jag. Trots att vissa i släkten har haft kortade depressioner etc.

Längtan efter alkohol är något jag verkligen inte känner. Visst, jag gillar ruset i drogen och så, men det är snarare att jag längtar till omständigheterna kring alkoholen, klubbarna, festerna etc.

Har aldrig druckit ensam till exempel, i syfte att bli berusad.

Redigerad 21 juli, 2008 av mr_tobbe

[Complex]

Det är intressant det där. Min morfar har varit alkolist, min Farfar har varit det, min farsa har varit de, men dricker inte lika mycket nu som förut men han dricker ändå en hel del vill jag säga, även hans fru. Jag dricker även men inte varje dag och sällan för mig själv. Kanske någon öl då och då men inte så jag blir dyngrak. Fast festar ju med polare ganska ofta kanske 2-4 dagar i veckan, ibland mer. Men bara på sommartid.

[P-C]

Eller skitsamma, onödigt att bara worda någon.

Det händer att jag dricker rätt mycket då och då men det senaste halvåret har jag skärpt mig ganska rejält. Jag brukar aldrig droger själv, och därtill hör alkohol, och jag känner sällan sug efter att berusa mig. Visst, när ångesten knackar på dörren eller något förjävligt händer så kan jag känna för att sträcka mig efter flaskan i självdestruktivt syfte men jag har aldrig gjort det vad jag kan minnas. Alkoholens rus är mysigt i sig men som Tobbe sa så är det omständigheterna runt alkoholen som är anledningen till att jag dricker. Vännerna, kvinnorna, festerna, pubbarna, klubbarna, skratten, pussarna, kramarna, tårarna, minnena för livet etc. Det är det som gör det värt!

Redigerad 21 juli, 2008 av P-C

[Xazzi]

Sanningen är den, att alkoholister som dricker väldigt mycket dör i förtid. Hade en..Hur blir det nu? En kompis mammas väninnas man som drack och satt på "alkoholistberget" många helger då han drack.. Allt slutade med en hjärtattack och nu ligger han begraven. Var en jobbig tid för barnen som är 4 och 10. Mins mors föredetta kompis som är mamma kan nog betraktas som en alkoholist då i varje fri stund har hon en öl i handen och är verkligen råfull varje helg, tråkigt. Känns som att det är mest finnar som dricker, då båda de nämnda är finnar, fast vad vet jag.. Har själv ingen i familjen som är alholist eller någonsin varit, och jag är finsk medborgare.

[Gasoline Kiss]

g

Redigerad 6 juli, 2009 av Gasoline Kiss

[FerkurZ]

Näe, ingenting värt att nämna antar jag. Trots att vissa i släkten har haft kortade depressioner etc.

Längtan efter alkohol är något jag verkligen inte känner. Visst, jag gillar ruset i drogen och så, men det är snarare att jag längtar till omständigheterna kring alkoholen, klubbarna, festerna etc.

Har aldrig druckit ensam till exempel, i syfte att bli berusad.

[yo.yo]

Min farfar var alkoholist, min faster är och min pappa kan visa tecken på det ibland. Fast han gör verkligen sitt bästa för att inte dricka så mycket. Själv dricker jag inte så mycket.

Redigerad 21 juli, 2008 av yo.yo

[Merkky]

Jag gissar att bästa sättet för att få en alkoholist att inse att dom har problem och att få dom vilja ändra på sig är att ställa ultimatum.

Dock fungerade inte detta på min pappa, min storasyster som var gravid med sitt första barn (egentligen andra, men det första dog) sa rakt ut till pappa nån månad innan födseln att om han inte blev nykter så skulle han inte få träffa barnet alls. Det gick tvärtemot, han kände sig inte välkommen antar jag, och drack ännu mer... Sen kom han ju inte och hälsade på, så människor i familjen sa att det var sorgligt att han inte hade hälsat på sitt barnbarn. Men klart att han inte ville gå dit, han var ju inte välkommen...

Nej, jag vet inte vad man ska göra med honom.

[ZcruweN]

Ack och ve, alkoholismen har varit och är även ett litet problem fortfarande i min släkt!

Alkoholen tog min moders liv och även min broders.

Min andra broder däremot har fått ultimatumet från mig att om han inte slutade dricka så fick han inte träffa mig nån mer gång!

Han däremot var stark och lyckades med det, klart han dricker väl ibland, men inte lika ofta som förut!

[Mordos]

Jag har alkoholism i släkten från båda sidor. Min morfar var alkholist, min morfarsfar, min mormorsmor och min morbror. Min far är alkoholist till viss del (han rådricker inte, men han dricker under veckorna, extra mycket under helgerna och är allmänt pissed innan han får i sig någon typ av alkohol. Min farfar var alkoholist, min farfarsfar, min farmorsmor var också alkoholist. Och min bror är det närmsta alkoholist man kan komma.

Även en anledning till att jag inte dricker alkohol.

[The Dude]

Det dricks väldigt mycket i min familj. Under en vanlig vecka utan fest här hemma så går det oftast åt två BagInBox, det är 8 flaskor delat på två personer (inklusive mig som dricker ett par glas under helgmiddagarna), + kanske 6-8 stora öl + whisky eller annan avec på helgen. Måndag och tisdag är de enda garanterat nyktra dagarna för dem, till vardags that is, nu på semestern är det varje dag. Som tur är har vi ingen alkoholism i släkten på någon av sidorna och förutom att de dricker mycket så visar de inga tecken på alkoholism eller att drickandet skulle vara ett problem.

Själv hoppas jag att jag har samma goda gener för detta år som har gått har det verkligen blivit mycket dryckenskap, dels med vänner, fester och resor men väldigt ofta på rummet också. Sitta uppe sent vid datorn, dricka grogg och röka cigaretter är något jag i stor utsträckning ägnar mig åt. Jaja, det är ju Tha Good Life.

[FerkurZ]

Kleptomaner och alkholister = gtasajten =((

Hur många dricker i sin ensamhet? och varför isf?

[Jacker]

Tyvärr har jag alkoholism i släkten på mammas sida. Vet inte alltför detaljerat, men det går tydligen i perioder - ibland dricks det inget alls, medans det dricks på under andra.

[Lajnux]

Kleptomaner och alkholister = gtasajten =((

Hur många dricker i sin ensamhet? och varför isf?

Vad har kleptomaner med Gtasajten att göra?

[FerkurZ]

Vad har kleptomaner med Gtasajten att göra?

läs bikttråden

[Gasoline Kiss]

Hur många dricker i sin ensamhet? och varför isf?

Nej, men röker som en idiot. Rökt upp sex stycken paket på två dagar några gånger, varierar oftast mellan ett halvt till två stycken på en dag, paket alltså.

För att jag är en deprimerad filosof.

[I lol]

Nåja, min pappa är alkoholist, min farfar var alkolist, 70% av farfars bröder var alkoholister,

farfars far var alkoholist, och farfars farfar var alkoholist.

Skulle kunna tippa på att alkoholismen är ett vanligt problem och har alltid varit det.

Dagens ungdomar som super sig fulla 2 gånger i veckan varje vecka borde veta bättre, det är så

allt börjar.

Är inte roligt att leva med en far som aldrig kan vara nykter, drickandet fick honom också

att slå min storasyster för någon vecka sen. Och sen skulle han också ta livet av sig och allt möjligt.

Åka ut i båt med typ 2.5 promille och aldrig mer komma tillbaks, jag åkte till båten

och tog tanken ur båten och gömde bort den. Sen när han gick hem och slocknade

i köket var jag riktigt slut, fyfan trodde inte jag skulle orka igenom den kvällen.

Hoppas inte jag behöver bli lämnad ensam med honom någon mer gång.

Själv dricker jag mig full omkring 2 gånger i månaden.

[AngryAxel]

Creds för en viktig tråd, och för att ni vågar tala så öppenhjärtat om det. Får mig att tro att det är mer omfattande än vad jag tidigare trott. Själv har jag, eller någon i min närhet (vad jag vet) turligt nog inte blivit drabbad, vilket jag är tacksam för.

[Joe Dirt]

Creds för en viktig tråd, och för att ni vågar tala så öppenhjärtat om det. Får mig att tro att det är mer omfattande än vad jag tidigare trott. Själv har jag, eller någon i min närhet (vad jag vet) turligt nog inte blivit drabbad, vilket jag är tacksam för.

Samma här, Blir väl att bror dricker mycket men han blir skit glad då!! Allt är skämt för honom då

Har själv aldrig mig full men lite har man väll tagit i sig