Jump to content

Er topp nio-lista över GTA-spelen?


Henkibojj
 Share

Recommended Posts

Tjenare!

Jag kände för att starta en ny tråd om era favoritspel i GTA-serien, men till skillnad från alla andra trådar av det här slaget ska ni nu lista alla nio spelen i en (helst) lång post med motivation till varför du listat just som du gjort. Du ska ha med minst fem plus, minst tre minus för topp-tre, och minst tre plus, minst tre minus för resten. Jag kommer skriva rätt långa utvärderingar av spelen, nu när jag känner att jag fått ihop en lista jag kan stå för. Hoppas ni också orkar skriva långa listor, men om ingen gör det så får jag väl lätta på reglerna. Ok, here I go.

1. GTA: Vice City

gtavicecityps2cover_859231_0.jpg

Åttiotalet i all dess glans vad gäller musik och mode.

- Tommy... rip that guy a new asshole for me...

- I'm gonna rip him two!

Vice City är det absolut bästa GTA-spelet IMO. Det är svårt att få med alla godbitar i en och samma post, men musiken, ljuset, storyn, röstskådespelarna och den otroligt vackra staden är de delar som väger tyngst i det här spelet. Att glida mot i solnedgången till tonerna av åttiotalspop med cinematic camera låst på helikoptern är fantastiskt vackert, både för ögat och örat. Uppdragen är varierade och storyn är spännande, berättartekniken oslagbar. Storyn innehåller många turbulenta vändningar, spännande karaktärer och en episk berättelse om maffians och knarkhandelns baksidor.

Förvisso en bild med en moddad Hunter, men vad jag menar med ljussättning framgår fortfarande! Klicki klicki!

+ Musiken - ett unikt, otroligt genuint soundtrack perfekt handplockat för åttiotalets revival.

+ Storyns slagkraft och handling.

+ Röstskådespeleriet som aldrig känns dåligt, vilket man i andra spel rentav kan våndas över.

+ Ljussättning (solupp/nedgångar, neonljus, hur solen faller på vattnet) och en perfekt replika av åttiotalets alla kulturchocker.

+ Humorn är hysteriskt bra; varje kanal ger underhållning som redan är värd pengarna. Det är inte sällan man låter bli att köra in i blips för att istället lyssna klart på VCPR-pratstunden.

+ Det ger ett väldigt begär att skaffa 100% flera gånger om. Orkar ni inte det, tanka min sparfil så har ni allt för 100% från start!

- Genuina cutscenes, men inga genuina modeller av händer och andra modellers detaljer.

- Man kan inte simma.

- Möjligen att Tommy alltid tittar rakt fram, och att hans fötter på så vis inte rör sig naturligt när man tittar sig omkring.

2. GTA 2

Gta_2-Front_859231_1.jpg

Mycket mer än bara retro!

Kosai! What about Hiroshi?

Vad som är unikt med GTA 2 är respektsystemet, och det gör spelet extra roligt och långlivat. Spelet har tre banor plus nio upplåsbara bonusbanor. Genom alla tre huvudbanorna är gänget Zaibatsu med, men de konkurrerar med sex andra gäng - två på varje. Det är alltså totalt sju gäng, tre gäng per bana. Alla har de sina egenheter och jargonger, vilket gör uppdragen mer personliga. Av SRS Scientists får du galna jobb som alla baseras på sjuk vetenskap och teknik. Vad sägs om att fjärrstyra en taxi från taket, för att plocka upp konkurrenternas spioner och köra dem till en lyftkran, som enkelt röjer problemet ur vägen med hjälp av bilkrossen, eller att byta ut brandsläckaren på Fire Trucks till eldkastare och sedan åka in i rivalbasen och bränna ihjäl 50 personer av det stöddiga Redneck-trashet? De andra gängen är Loonies, Yakuza, Hare Krishna och Russians. Om inte detta lät som en salig blandning galningar, vet jag inte vad du tycker är normalt :D

Om du tycker detta lät roligt finns det mycket mer att hämta i denna GTA-klassiker, sett ovanifrån precis som Grand Theft Auto och GTA: London. Med närmare trettio pickups och vapen samt ett otal fordon kommer du inte lida brist på variation i spelet, speciellt inte när uppdragen blir svårare och svårare eftersom du för varje avklarat uppdrag gör de andra gängen fly förbannade. Se upp så att du inte träffas av Rednecks molotov cocktails, SRS eldkastare, Russians duellpistoler eller Zaibatsus ljuddämpade maskingevär när du åker igenom de olika gängområdena. Skulle du märkligt nog komma på god fot med alla gängen i städerna kommer du definitivt inte undan polisen som har både polisbilar, SWATvans, FBI-bilar och vägspärrar att tillgå. Råkar du riktigt illa ute kommer alla civila människor att försvinna från gatorna för att fyllas med maskingevärsbeväpnad militär samtidigt som du försöker fly undan de ettriga kulsprutejeeparna och de stora lastbilarna under tiden du försöker svepa emellan den vilt skjutande pansarvagnsbarrikaden som satts upp mitt på motorvägen. Kaos är bara början.

Om du aldrig spelat det här eller inte ens visste att det fanns, spring och tanka gratis!! Nog måste det väl finnas en anledning till att ett åtta år gammalt 2d-topdownspel IMO knäcker både VCS och San Andreas?

+ Variationen i uppdragen och alla nio bonusbanorna.

+ Respektsystemet.

+ Helt ok multiplayerläge som utlovar många skratt på till exempel LANpartyn. Deathmatch, game of tag, pointmatch...

+ Du har alltid roligt när du spelar, du gör något fel om du inte brister ut i gapskratt åtminstone en gång per spelomgång :D

+ Spännande vapen och pickups. Elektropistol, flamethrowers, molotov cocktails, osynlighet, odödlighet, dubbel skada, halverad laddningstid... definitivt spelet med flest vapen/pickups. 30 stycken, faktiskt.

+ DET ÄR GRATIS!

- Det kostar 50 000 att spara.

- För att låsa upp bonusbanorna måste man plocka hidden packages. Det orkar man oftast inte, så du får fuska fram dem med GOURANGA som spelnamn och sedan TUMYFROG, därefter ditt vanliga nickname.

- Lite för simpelt och buggigt multiplayerläge. Väl när du är inne buggar sig inget, men det finns ingen lobbyserver och du måste ha IP-numret till den du ska spela med.

3. GTA: Liberty City Stories

gta_lcs_2_859231_2.jpg

Det första bärbara Grand Theft Auto-spelet i full 3D!

We're finished! Men of honor like you and me.

När jag först skaffade Playstation Portable i februari 2006 hade jag knappt hållit i en PS2-kontroller ens. Därför var jag lite fundersam över hur pass knepig styrningen skulle vara jämfört med PC-kontrollerna jag alltid spelat med genom alla år. Till min stora förvåning kändes det väldigt naturligt med PS-kontroller, till och med vid avsaknad av R2, L2 och en högerspak. Det som är LCS största fördel är inte bara att det är bärbart, det är inte ett dugg begränsat av att vara det heller! Kontrollerna känns genomnaturliga och skärmen stor och fin, med brett synfält och skarpa bilder. Argumentet "Äh, vaddå. Ett bärbart GTA-spel skulle aldrig funka utan att det skulle kännas helt fucked up och att spelet skulle vara sjukt nedbantat" är GTA:LCS ett utmärkt motbevis för. Att LCS släpptes till PSP är verkligen inte en svaghet, för spelet flyter på lika perfekt som till vilken annan konsol som helst. Tänk er att röja Liberty City på väg till skolan, på bussen, (på lektionen! :ph34r:), på rasten, hemma i sängen, på natten, på semestern, i bilen, i tältet ute på hajk... behöver jag fortsätta? >_<

Till själva spelet nu då:

Det är definitivt det mest maffiafyllda spelet i hela GTA-serien. Gillar ni ghetto och hiphop gäller SA, men gillar ni classic maffioso och Gudfadern är Liberty City Stories spelet för dig. Storyn är intressant att följa, ungefär som en film, och röstskådespelet är nästan lika bra som i Vice City. Troligen det näst bästa röstskådespelet av alla GTA-spel hittills. Spelets karta, story och spelkaraktär känns proffsigt planerad, men musiken lämnar till en början en hel del att önska. Jag har inte hört någon låt från LCS på varken TV, radio eller internet. Därmed inte sagt att musiken är kass - nej, nej. Absolut inte, men om du letar låtar du känner igen ska du leta någon annanstans. Radiokanalerna är dessutom väldigt korta, så du får vara beredd på att du lär ha hört samtliga kanalers låtar efter lite mer än tre fjärdedelar av spelet, förutsatt att du byter kanal varje gång du redan hört vad som spelas och att du är relativt långsam på att spela.

Vad som verkligen är spektakulärt med spelet är multiplayerlägena till PSP-versionen. Det är inte bara det första bärbara 3D-spelet, det är också det första 3D-spelet med officiella multiplayerlägen. Sju stycken till antalet, med grenarna Deathmatch, Assault the Base, CTF, Alla mot en (Tanks), Alla mot en (tid), Race, samt en ny gren utan jämförelse: Stjäl bilar och sälj dem. Har du inte fått tag i bilen kan du antingen förstöra den eller försöka stjäla den själv. Jag har inte spelat multiplayer än, men jag vet att när jag gör det kommer det bli jäkligt roligt. Spelet har stöd för sex spelare.

+ En clean, proper maffiahistoria.

+ Bra röstskådespel.

+ Bärbart! Totalt anpassat för PSP, så PS2-ägare kanske inte gillar detta spel lika mycket som jag.

+ Omfattande multiplayerläge.

+ Cheatdevice och egna soundtracks.

- Lite udda musik, men inte dålig för det. Det kan ta ett tag att gilla den, bara.

- Lite väl långa laddningstider.

- Ljudbuggar. Sätter man sig på en PCJ och åker iväg, kommer ibland varken radio eller motorljud förrän man saktat ner lite. Troligen den enda stora PSP-LCS-buggen jag märkt av.

4. GTA: San Andreas

pc_grand_theft_auto_san_andreas_859231_3.jpg

"Size matters."

You want some cheese with that whine?

Det som är speciellt med San Andreas är storleken på staden (staten). Det är det absolut största GTA-spelet sett till ytan, och det är därför det är långlivat. Att utforska en helt ny stat man aldrig kunde gissa sig fram till storleken på kändes otroligt speciellt. Allt var främmande och stort, kanske även skrämmande och stort. Att komma ut från LS och komma till lugnet på Countryside med alla terrängbilar, offroadmoppar och stora långtradare kändes fantastiskt, nästan som om de kunde göra ett helt spel av bara det. Man kände sig, citat Merkky, "som en självständig tonåring!" San Fierro var inte dumt heller, speciellt inte med uppdraget som gav en så speciell introduktion. Även här kändes det som "herregud, tar staden aldrig slut?", och som att San Fierro i morgondimman verkade så oändligt stort för en nykomling som aldrig sett något liknande förr. Tanken på att man bara utforskat lite mer än en tredjedel av spelets yta än så länge kunde göra vem som helst svimfärdig. Den känslan kommer aldrig tillbaka eftersom man nu kan städerna och platserna mer eller mindre utan och innan, men bara för att man vet vad som väntar gör det inte alls SA till ett spel som är förutsägbart. Jag upptäcker fortfarande platser när jag freeroamar spelets enorma yta som jag inte hade en aning om. Jag kan fortfarande gå vilse i Countryside och upptäcka nyheter i småstäderna på vischan som jag trodde var helt igenomkammad av mig. Det är helt klart spelet som har längst freeroam-varaktighet, och det blir inte sämre av MTA eller SA:MP som ytterligare förlänger spelets liv.

Storyn kändes för mig lite svår att se en röd tråd i som inte var helknasig, se tidigare uttalande. Från att vara ghettounge med hood- och knarkproblem åker man plötsligt till San Fransisco och Las Vegas för att både stjäla militära jaktplan, råna kasinon, starta kasinon, stjäla en $60,000,000 jetpack, stjäla utomjordiska studier och fynd, köpa en flygplats för $80,000... behöver jag fortsätta, eller inser ni själva att storyn är överdriven och totalt osannolik? Storyns egentliga grund är att få ut brorsan ur fängelset, men för $60,000,000 kan han väl köpa ut en simpel hoodnolla ur fängelset?! :blink:

Det var storyn, det. Musiken har jag klagat på så det räcker och blir över, men den kanske inte är så tokig iallafall. Den duger, men inte mer än så. De bra låtarna kan jag räkna på mina tio fingrar, till skillnad från Vice City där inte ens fingrar och tår på två-tre personer räcker till. Jag förstår att folk som gillar den sortens musik och kultur tycker SA är ett fantastiskt spel som motsvarar alla deras dagdrömmar, men det är inte fallet för mig.

Vad som för mig gör SA till ett spel jag fortfarande plockar fram ganska ofta är att det är så enormt, men jag känner inte för att köra 100% igen eller ibland inte ens att spela om storyn. Storyns början är verkligen en motgång för dem som inte är överförtjusta i ghetto / hiphopkulturen. Min kompis har just skaffat SA, och jag var tvungen att säga till om och om igen att "början på spelet är värt besväret, du kommer förstå när du kommit ut från LS!". Överkonsumtionen av orden "fuck", "shit", "nigga", "homeboy", "fool", "hood" och "busta" kan enkelt få vem som helst med hjärnsanitet kvar att rynka näsan och överväga att avinstallera. Min kompis sa flera gånger saker som "jag är inte speciellt sugen på att fortsätta. Hela ghettoskiten är halvjobbig och karaktärerna, storyn och miljön kändes inte alls lika kul som i VC".

+ Storlek! Första spelvarvningen hade en ständig känsla av en tredjedel vilsenhet, en tredjedel imponeran och en tredjedel ett ständigt sug av att utforska vidare.

+ Många flygplan, helikoptrar, cyklar och andra fordon introduceras i SA.

+ Utökat rörelsemönster - klättring, rolls, krypande och förbättrad styrning jämfört med Vice Citys alltid-titta-framåtmönster.

- Hela ghettoskiten var asjobbig. Ville bara därifrån och kände att det var riktigt tungt mot LS-slutet.

- Lite väl mycket för 100%, jag hade kanske gjort en "100% innan första uppdraget" om det inte var så mycket och det inte var fyrstjärnig efterlysning så fort man lämnar LS.

- För intetsägande, ev. dåligt, soundtrack. Istället för säkra kort kör man med hiphop, trance och liknande. K-DST är ok, K-Rose likaså.

5+. GTA: Vice City Stories

Det absolut mest genuina soundtracket och med

klart bäst personlighet hos radiokanalerna.

Time to bring out the M4 - M for motherfucker.

Jag var vansinnigt hypad inför det här spelets release, och på vissa fronter blev jag glatt överraskad över hur bra de lyckats, men samtidigt var jag tvungen att bli grymt besviken. Jag var medveten om att uppföljare och remakes på sin absoluta favoritfilm, spel, bok etc. ofta medföljer besvikelser, därför försökte jag vara neutral på de fronter där det var möjligt. Soundtracket till Vice City var makalöst, men på nåt otroligt sätt har de lyckats överträffa sig själva i och med Vice City Stories. 104 låtar - etthundrafyra låtar - fullproppade med riktiga klassiker man jämt och ständigt hör på tv, som är förknippade med åttiotalet. V-Rock, Flash FM, Wave 103 och Emotion 98.3 är helfyllda med riktigt, riktigt, riktigt bra låtar man helst körde två gånger i rad om man hade dem på skiva eller dator. Vissa av dem har jag till och med nu eller tidigare som ringsignal. Att höra introt till Holy Diver när det ringer och samtidigt få en inre bild av ett Unique Stunt Jump i Viceport med en Cuban Hermes är rätt så ordentligt fint. :wub: Alla DJs, reklaminslag och radioteatrar är de roligaste någonsin. Vad sägs om "The Time Ranger" där huvudpersonen åker genom tid och rum genom att använda sig av den tidsmaskin han har i byxorna? Kanske du hellre lyssnar till historien om "Gordon Moorehead and the Exploding Breasts" där Moorehead är en galen detektiv med skruvad kvinnosyn :lol::D:lol: Allt material på radion (utom själva låtarna) är skrivet av Lazlow och Dan Houser. Allt. Inte underligt att det blir förbannat roligt då :)

Storyn är inte alls fel på, och karaktärerna känns genuina allihopa (utom möjligen Vic själv), speciellt med Lance som nu genomgått en smärre personlighetsförändring. Han är mer aggresiv, mer lättretad men tar samtidigt också väldigt lätt på vissa bekymmer. Det är något speciellt med att ha Lance åter i Vice City (Stories), eftersom man känner en sån sympati med honom. Den som läst Möss och Människor känner en tydlig koppling mellan Lance och Lenny i boken. Det är en ganska tragisk karaktärstyp - ingen av dem vill något illa, men de råkar alltid sätta sig själva eller sina kära i knipa. Vic råkar illa ut rätt många gånger (ja, faktiskt hela storyn) i VCS på grund av Lance, men inget är gjort med flit utan bara av dumdristighet. Jag tycker synd om Lance nu efter VCS. Det är just efter att ha sett hur han var, eller snarare blev (i VC) som man inser vilken tragisk situation han är i. Hans mamma har ju inte varit mycket att förlita sig på, får man veta, så det har alltid varit Vic och han. När han kommer till VC -84 försöker han göra Vic en god gärning genom att försöka bli stormrik på en knarkaffär. Den går givetvis snett och han snortar upp en hel del i egen näsa. Även Vics halv-flickvän blir lidande av hans beteende, men han vill inget illa. Saker och ting går snett, och två år senare så har han fått sin bror skjuten till döds. Den enda han har att förlita sig på, utom påsen kokain, är Tommy. Tommy är enligt Lance orättvis mot honom, och han går då över till Tommys fienders sida. Tommy blir då tvungen att döda honom. Har ni läst Möss och Människor och kände sympati för Lenny, så måste ni också känna sympati för Lance. Stackaren. Rockstar har lyckats väva ihop VCS och VC på ett snyggt sätt genom att ha Lance som gemensam länk. Berättartekniken om Lances liv tycker jag är klockren. En så tragisk historia... alla kanske inte är lika djupa analytiker som jag utan bara säger att Lance är en "backstabbing prick", men ge VCS en chans och se hur läget egentligen är.

Multiplayerläget i LCS har följt med till VCS och dessutom fått en massiv utökning i och med att helikoptrar och flygplan nu finns med, samtidigt som Jetskis och massvis med båtar skapats till VCS. Multiplayerläget har nu tio grenar: alla tidigare plus Might of the Hunter som är liknande Tanks for the Memories fast med Hunter (:wub:), V.I.P. R.I.P. som liknar VIP-läget i CS, samt Empire Takedown som liknar bombläget i CS, fast CT/T bestäms av vem som först hinner till bomben. Race-läget har utökats med Jetski-race och quadathlon - byte mellan flertalet olika fordonstyper (land, vatten, luft, land igen...). Man har nu fler platser att spela på, då man väljer en av tolv adresser istället för en av tre öar. Man kan välja mellan massvis med lag, dessutom har många matcher scenarios att välja mellan, så det blir totalt 645 olika möjligheter bara efter att ha klarat storyn - det blir fler efter 100%.

Nytt är också Empire Building, som är en illegal verksamhet i sex former: Prostitution, droger, smuggling, protection racket, lånhaj och bilstöld. Du köper en byggnad efter att först ha skjutit alla ur rivalgängets hus, och startar en av de sex verksamheterna. Varje dag klockan 16.00 får du en summa pengar för din verksamhet, och denna summa är större ju fler byggnader du har, ju större byggnader du har, och hur många jobb i respektive verksamhet du gjort. Rivalgängen blir inte glada när du tar över deras ställen, eller när du muckar med dem rent allmänt. De kommer attackera dina byggnader och även dig själv när du åker omkring. Utrotar man ett gäng helt, slipper du dem.

Så: Ett underbart soundtrack, uppföljaren till favoriten, ett bärbart Vice City, ett sjukt innehållsrikt multiplayerläge och lysande röstskådespel. Varför i all världen hamnar det på femteplats? Det ska jag säga dig: DET ÄR BUGGIGT!! Ljudbuggen som fanns i LCS har nu gått över till övriga fordon också, och har blivit mer regel än undantag. Jag satte mig för ett tag sen i en polisbil och körde iväg - jag hörde inte motorljudet på fyrtio sekunder, när jag kört från Ammunation i Downtown till någonstans längre ner mot polisstationen, då jag krockade in i en refug som inte hade laddats in. Då hördes motorljudet igen. Inte hade laddats in, ja. Det också. Ibland kör du rakt fram ut i nästan tomma intet för att varken texturer eller modeller laddats in i tid, så spelar du på PSP kan du ofta vänta dig att köra rakt in i ett hus, en bil, en vägskiljare eller ett träd som inte laddas in förrän efter du både krockat, svurit, backat och börjat åka därifrån igen. Det här är helt klart ett betygsminus som heter duga, tillsammans med det faktum att spelet laggar i princip konstant. Jag har upptäckt att buggarna och lagget underlättas ordentligt med processorklockning till 300 eller 333 MHz jämfört med vanliga 222, men herregud! Det ska man inte behöva göra! Batteriet sugs slut väldigt mycket snabbare och skulle nåt gå fel (egentligen omöjligt, men man vet aldrig) kommer du troligen inte kunna hävda din rätt mot Sony eller R* eftersom processorklockning kräver modifiering av mjukvara, s.k. Homebrew vilket Sony bildligen delar ut dödsstraff för. (Därmed inte sagt att Sony själva faktiskt drar nytta av homebrewutvecklingen - RSS till PSP är från början en homebrewapplikation som Sony gjorde om och satte in i firmware 2.6. Även homebrew-påhittet att stänga av den förbannade autoladdningen av UMDskivor implementerades i firmware 3.0 - två år av fans som svor över autoladdningen behövdes innan Sony insåg att det kanske var lite jobbigt, ändå.)

+ Musiken, reklamen och radioshowerna är om möjligt bättre än i VC.

+ Superfett multiplayerläge.

+ Grafiken är kraftigt förbättrad sen VC-tiden och modeller i cutscenes har nu individuella fingrar, till exempel.

+ Kartan visar nu alla paket (99 röda ballonger :P ), rampages och unika hopp du tagit. Mycket bättre än i VC när man kunde bli tvungen att köra igenom alla hopp igen om man efter 35 st upptäckte att man hade ett enda kvar och man inte hade nån aning om vilket det var.

+ Cheatdevice och egna soundtracks.

- Buggigt till tusen. Den största faktorn till att spelglädjen avdödas ordentligt och att den hamnat så långt ner på listan.

- Lite väl kort.

- Tungrott för processorn, måste klockas för full framerate.

6. Grand Theft Auto

250px-GTA_-_Box_Front_859231_5.jpg

Det allra första GTA-spelet som ligger till grund för

GTAIII, VC, SA, LCS och VCS.

Hey! Aruzo! I got a warning for you from bald man Sonetti... cross him again, I'll stick a gun up your ass, and blow your f-cking eyeballs out. Capiche?

Det här spelet betyder mest minnen för mig, tror jag. Det var det enda spel som kunde stå på hela dagarna hemma hos oss, på den tiden man fortfarande hade datoromgångar á en halvtimme att förfoga, då alla syskon (fem st) paxade in sig så snabbt och ofta de kunde för att (oftast) få spela GTA1. Det var på den tiden man just gått över från 386-datorn till den splitternya, hypermoderna 333 Mhz-Hewlett Packard-datorn med något så ultramodernt som Windows 98 och en löjligt enorm skärm (16 tum, har den fortfarande framför mig i skrivande stund!). Det var på den tiden GTA1 konkurrerade med Warcraft II, Quake, Screamer Rally eller Backpacker. Det var på den tiden alla bodde hemma och bara äldsta brorsan hade ett eget rum. (Eget... datorn stod i hans rum och den var alltid upptagen :D ) Det var på den tiden man tyckte att cd-brännare var en exklusivitet som få kunde unna sig. Det var på den tiden man gick och lade sig på kvällen efter flera tillsägelser från allt argare föräldrar. Det var på den tiden man somnade till det tinnitusliknande ljudet av polissirener i huvudet efter hela dagars spelande (varför får ni veta senare), och ljudet var ibland fortfarande kvar när man vaknade. Det var på den tiden... det var på den tiden GTA1 var något riktigt stort. Som ni ser har jag mycket minnen till det här spelet. :mellow:

Minnen är fina, men nu gällde det spelet. Det finns sex banor fördelade på tre städer: Liberty City, San Andreas och Vice City. Låter det bekant? Jag hoppas det. Visste ni att det var GTA1 som grundade 3D-spelen? Nej, det är inte lika många som känner till. För att komma vidare till nästa bana måste man komma upp i en viss nivå poäng/pengar. Det finns ingen story spelet igenom, och inte någon direkt story inom varje bana heller. Uppdragen får du inte hos personer, utan du måste själv söka upp telefoner som står och ringer. De brukar vara i parker, längs med huvudgator, på torg eller vid stränder. När du klarat ett uppdrag, åker du vidare och tar nästa uppdrag i en annan telefon. Simple, huh? Nej, spelet är grymt svårt. Du får tre liv du ska värdesätta högt, då extraliv inte växer på träd och du dör av ett enda skott från polisen - förutsatt att du inte har skaffat dig en tämligen ovanlig pickup vid namn armor, som ger dig tre skotts skydd innan det fjärde tar livet av dig. Bilar du kraschar börjar inte brinna, utan sprängs vid nästa krock. Det enda som indikerar att bilen är skadad är ett rasslande läte från motorn och en tilltuffsad textur på bilen, men märk väl att kulhål inte syns. Det här är det enda spelet i GTA-serien där du verkligen ska frukta maskingevärsbeväpnad polis vid vägspärrarna, eftersom en enda skottsalva tar ca 90% av din bils "hälsa". Åker du rakt fram mot en vägspärr vid fyrstjärnig (maximal, unikt för GTA1 och London) efterlysning och får en skottsalva på dig, är det bäst att du illa kvickt överger ditt fordon för "fight or flight"; antingen tar du fram ett av de fyra vapen som finns (pistol, maskingevär, bazooka och eldkastare) och hoppas pricka in polisen som står vid spärren, eller så springer du fort som fan därifrån för att undvika de kulor som polisen skjuter mot dig. Tänk återigen på att ett enda skott dödar dig. Pay n' Spray-ställen finns, på den här tiden gick de under namnet "Autos". (Bara ordföljden "jäklar, jag måste till en auto" väcker minnen :D ) De finns, men de är inte många och det är ganska ofta som de ligger rävigt placerade. Att precisionsåka in i en mycket smal gränd med en högt smällande bil (<5% hälsa) vid fyrstjärnig efterlysning är inte drömscenariot.

Spelet har som mål att skaffa mer pengar för att komma vidare till nästa bana, och redan första summan är hiskeligt hög. Allt från $1,000,000 till $6,000,000 ska samlas ihop för att komma vidare, och du får inte spara. Detta medför att varje spelomgång för att komma vidare ligger på tre till sju timmars spelande i sträck - inte heller drömscenariot. För varje avklarat uppdrag får du en viss summa pengar och viktigast av allt: du får en Multiplier. Multipliers gångrar din inkomst med så många multipliers du skaffat: Utan multipliers får du $1000 för att skjuta en polis. Du får $100 för att skjuta en vanlig människa, $700 för att köra över en person med sin egen bil, och $7000 för att köra över en polis med sin egen bil. Det är den största inkomsten (utom uppdrag) som finns. För att klara sista banan i spelet genom att enbart köra över poliser med sina egna bilar (största inkomstkällan, som sagt, utom uppdrag) behöver du alltså göra det 857 gånger. Surt, kanske du tycker, och det är det också. Det är också därför man är så förbannat rädd om de liv man har, eftersom multipliers halveras efter varje gång du blir wasted eller busted. Att ha klarat tio uppdrag kommer tiodubbla din inkomst, vilket betyder att speltiden förkortas tiofaldigat - föreställ er att ha klarat 15 uppdrag och därmed få $105,000 för varje "egen-bil"-överkörd polis. Det är läckert, eftersom det då "bara" krävs 57 poliser för att få klara sista banan. Jag behöver väl inte förklara att man verkligen inte vill bli busted i och med att speltiden då fördubblas varje gång?

Spelet kan faktiskt bli avklarat rätt fort om man lyckas undvika dödsfall och arresteringar, men det är svårt eftersom polisen är känslig för vad man får och inte får göra, och har du fått en efterlysning blir du aldrig av med den. Inte ens efter en enstjärnig efterlysning. Det enda sättet att bli av med den är att:

1. Dö.

2. Bli haffad.

3. Skaffa en cop-bribe (Police Bribe hette det på den tiden, det fanns ca tio stycken i hela spelet).

4. Åka in i en Auto, om du har råd.

5. Klara ett uppdrag/kill frenzy (de var galnare på den tiden, ärligt talat!)

Givetvis är den sista att föredra, eftersom du då får mer pengar och kommer närmare banans slut. De två förstnämnda kommer bara förlänga din speltid med 100% om du samlat ihop många. Har du bara tre stycken är det inte lika farligt, men det är ändå surt att bli av med de dyrbara multipliers du slitit hårt med.

+ Spelet är väldigt långvarigt.

+ Retro.

+ Gratis. Tanka här!

- Svårt, riktigt svårt.

- Långa omgångar eftersom man inte kan spara. Vill du varva spelet är det ett mångdagarsprojekt som i princip kräver en hel dags spelande per bana. Kanske inte första banorna, men Vice City kommer ta timtal. Kanske fem timmar.

- Laggigt numera? Jag får det inte att flyta på min dator, och det är ju inte direkt datorns hårdvara som är omodern.

7. GTA III

gta3_859231_6.jpg

Äventyret som revolutionerade spelvärlden

och startade 3D-generationen av GTA.

Sorry baby, I'm an ambicious girl, but ...you're just small time.

Jag har inte lika lätt som andra för att få hjärtat att smälta av GTAIII, det finns många saker som kunde bli bättre. Folk som älskar GTAIII gör det nog till stor del av samma anledning som GTA1 är stort för mig, och det handlar nog mest om minnen. Att det rådde stor hype över GTAIII är helt naturligt, men det berodde till stor del på att det var det första GTA-spelet i 3D. En revolution inom spelvärlden rentav, då GTAIII är ett stycke ren spelhistoria och grundstommen för alla tredjepersonsskjutare numera. Men det är där det slutar för mig, det är historia och en milstolpe. Jag förstår att jag egentligen borde värdesätta GTAIII mera, eftersom det var detta spel som "skapade" Vice City och hela resten av GTA III-serien. Hade spelet inte fått en sån skräll, är det inte helt säkert att resten av GTAIII-serien ens skapats.

Nog med historia, milstolpar och teorier, jag ska prata spel och inget annat. Många kommer ogilla det jag säger, men spelet har ett antal brister. De borde ju gå att ha överseende med eftersom det egentligen är långt före sin tid, men jag spelade VC innan GTAIII och det kan vara anledningen till att VC kommer först på listan och GTAIII så långt ner, men det är ändå spelkänsla som gäller, inte hur tekniskt imponerande ett spel är. Till klagomålen:

Det är konstant brun-grådassigt färgtema, inte ens vid fullt solsken känns färgerna verklighetstrogna. En tråkig HUD gör inte saken bättre. Cutscenes har en konstant dimma över sig, ungefär som animeringen i VC-uppdraget Boomshine Saigon då man fått en whiff boomshine i ansiktet och börjar se konstigt. Storyn känns osammanhängande och lösryckt på sina ställen. Citat Lofon, "vilken då j*vla story? :) ". Att Claude inte har förmåga att prata låter jag vara upp till diskussion, jag är neutral i frågan. Det har både för- och nackdelar. Spelets enda egentliga fördel är kartan och den stora spelrevolutionen som GTAIII innebar.

+ Spelrevolution, milstolpe, ett stycke ren spelhistoria.

+ Staden.

+ Storleken är inte så dum den heller.

- Tråkiga färger i spelet och på HUDen.

- Dålig (obefintlig?) story.

- Karta saknas ingame, det är lätt att gå vilse för en nykomling.

8. GTA: London

gtallogo_859231_7.jpg

Citat, Snobben: "Nä gta london va sådär jobbigt och svårt

tyckte jag när jag fick prova det. Fel sida och så Näää

Man ska köra på höger sida då blir allt bra. :) "

You're nicked!

Trots att citatet är en GTASajten-klassiker som efterföljdes av ett tjugotal "lol?", ligger det något i vad han säger. GTA: London är en kul grej och ett roligt experiment, men jag betvivlar att ens tio personer här på forumet har spelat igenom det. Spelet är fulare än ettan, och det är för mig ett mysterium. Att en uppföljare inte är lika bra som originalet är förståeligt, men det är sällan man tar ett steg tillbaka i grafikvärlden. Soundtracket (lol?) är öhm, toppklass (Dam-da dam-dam! Dam-da dam-dam!) och ljudklippen härliga, men det är långt till nivån av vill-spela-mera-begäret som krävs. Grafikmotorn är samma som i GTA1, men det är grymt mycket fulare. Hela känslan av spelet är att det suttit fem-tio grabbar och kodat ihop GTAL i en källare och spelat in ljuden med monomick. Det återstår att se om GTAIV kommer ta plats i London, och eftersom tidigare 3D-GTAspel baserats på städerna i GTA1 är det inte helt osannolikt. Skillnaden blir dock enorm, och jag tror inte att någon var ens en hundradel så hypad av GTAL-releasen som de nu är av att vänta på dess eventuella storebror.

+ London!

+ Roligt att köra på vänster sida.

+ Härliga röster.

- Fult.

- Inget vidare spel till att öka lusten att spela vidare.

- Även detta verkar vara ovänligt mot moderna datorer.

9. GTA:Advance

Stories är inte ensamma om att vara bärbara.

I've got your back, Vinnie. You got me off the streets and back on my feet.

Det här spelet... jag har svårt för att beskriva det utan att totalt dissa det. Det släpptes faktiskt på exakt samma dag som San Andreas, tro det eller ej, och är det enda GTA-spel som är exklusivt (suck :( ) till en (bärbar) konsol. Denna gång är det GameBoy Advance som går segrande i exklusivitetsstriden. Jag har enbart testat spelet på emulator, så jag kan inte vara absolut rättvis. Jag kan däremot säga att det är grymt fult och jobbigt att spela, åtminstone av den upplevelsen jag fick med VisualBoy Advance (emulatorn). På grund av

bristen på knappar (A, B, L, R, Start, Select + styrkryss) ges krångliga knappkominationer för att sätta sig i en bil, handbromssladda, tuta/sätta på sirener och andra saker som smidigt nog har egna knappar på PS2-, Xbox- och speciellt PCversionerna av andra GTA-titlar. Jag har spelat GTA:Advance i omkring en halvtimme och har ingen vidare lust att utöka den siffran. Ljudet och grafiken är gräsliga, och ingen med fullständig sans skulle vilja spela detta av anledningar annat än nyfikenhet, retrokänsla eller helt enkelt att spela ett totalt exklusivt GTAspel.

Ingame-screenshot:

gta-advance-4_859231_9.jpg

+ Exklusiv titel.

+ Utspelar sig i Liberty City, lustigt nog. Kartan!

+ Kul grej.

- Gräslig grafik.

- Gräsligt ljud.

- Krånglig styrning. Bilarna välter dessutom vid kraftiga krockar, men grafiken är så ful att man knappt ser att det hänt.

-----------------------------------------------------------

Notera att det här inte är en av tusen "Vilket är er favoritspel?"-trådar, jag vill ha listor på samtliga spel, även om de inte alls behöver vara så utförliga som min! :) Lol @ rullisten :D ->

Redigerad av Henkibojj
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

  • Inlägg 65
  • Ålder
  • Senaste inlägg

Toppbidragare

Orkar aldrig skriva så mycket som du gjorde, men ska försöka få ihop nåt iaf.

1. GTA: Vice City

+ Musiken. Aldrig har det i ett tidigare GTA-spel funnits så härlig musik som i Vice City, och kommer troligen aldrig att finnas heller. Ta bara låtar som I Just Died In Your Arms Tonight, Africa, Missing You, Broken Wings, Cum On Feel The Noise m.m. :)

+ Miljön. Miami och 80-talet. :ph34r: Alla soluppgångar och solnedgångar är ju helt underbara. Och hur underbart är det inte att t.ex komma flygande med en helikopter rakt mot en stark solnedgång och tillika lyssna på Broken Wings på Emotion. :blink:

Staden är också perfekt, lagom stor.

+ Storyn. Den klart bästa i alla GTA-spel. Går inte att förklara så bra, men den är otroligt bra planerad och uppbyggd.

+ Uppdragen. Hör ju ihop med storyn. Inte för svåra, inte för lätta. De flesta är otroligt verklighetstrogna också.

+ Röstskådespelarna. De gör sej otroligt bra. Kan inte säga vem som är bäst av dem alla, utan alla är bra. Men till favoriterna hör nog Lance, Diaz och Rosenberg. Och såklart Tommy själv.

+ Man kan för första gången i ett GTA-spel flyga helikoptrar och flygplan. Ett stort plus.

+ Man kan även byta kläder i detta spel. Om man t.ex är efterlyst så är det bara att byta kläder så är man av med efterlysingen på en gång.

- Det enda minuset är väl att man inte kan simma. Hur underbart hade det inte varit att ta sej ett dopp då och då i det underbara vattnet som finns i Vice City.

2. GTA: Vice City Stories

Har faktikst inte skaffat detta spel ännu, måste försöka få det den närmaste veckan. Men av alla trailers, screenshots och annat som jag sett så kan jag nästan säga att detta spel kommer på andra plats.

Köpte detta spel för några veckor sedan och har nu klarat ut storyn ( :) ) Nu ska vi se.

+ Storyn. Den absolut bästa efter GTA: Vice City. Och alla cutscener till vissa uppdrag. Fantastiska.

+ Miljön. Miljön i VCS slår den i Vice City. Mycket. Solnedgångarna som syns runt hela staden, och inte bara åt ett visst vädersträck som i VC, är oslagbara. Man får en lite speciell känsla när men ser dem. Att däremot, som jag skrev om Vice City, komma flygande med en helikopter/flygplan är inte lika underbart. det måste bero på att musiken inte är lika bra i detta spel. Jag skriver mera om detta längre ner.

+ Staden. Delvis finare än i Vice City. Den där nöjesparken/tivolit gillar jag, och parken mittemot på andra sidan. En del Empire Buildings, som i övrigt är mycket kul att ta över, passa väldigt bra in på vissa ställen också. Andra inte.

+ Vic Vance. Tror jag älskar honom :lol: Han är den absolut bästa man spelat som efter Tommy i VC, om än inte ännu bättre. Har sett att en del tycker han är en stor mes, men jag fattar inte varför. Han kan vara riktigt tuff ibland, t.ex när han tar i Lance i kragen och lyfter upp honom. "What tough boy? Who have you growing fucked brain?" :D

Men han visar ockå känslor i vissa uppdrag, några bra exempel är i ett uppdrag åt Louise (kundet det vara det där man kör racet?), samt i ett annat, minns inte vad det hette dock.

Lite synd faktiskt att han dör i Vice City :D

+ Övriga karaktärer och röstskådespelare. Vissa av dem är otroligt härliga. Jag gillar speciellt Diaz och hans härliga röst. "No, I'm Santa Claus" och "Woman? You need some porn?" :)

+ Musiken. Den är bra, om än inte riktigt lika bra som I Vice City. Men det finns en hel del bra låtar faktiskt. En av de bästa måste vara Foreigner och "I want to know what love is". Den passar så bra in i Vice City-miljön.

+ Man kan simma. Underbart :)

+ Vattenskotrar.

- Laddningstider. De är otroligt långa, mycket längre än i tidigare spel.

- Jag skrev det här tidigare. Tycker inte riktigt att vissa Empre Buildings passa in på alla ställen. Men för att få dem att rymmas så måste de ju placeras ut så.

- Poliserna. De är ju riktigt hopplösa, wtf!? Man kan ju inte längre sno varken bil eller motorcykel medan man är efterlyst. Man blir busted på en gång. Likadant när man blir jagad av dem. Man hålls ju inte längre på gatan när de kommer och jagar en. De pressar en av körbanan på en gång.

- Styrningen. Så otroligt känslig. Verklightestrogen kanske, men inte den riktiga som funnits i tidigare spel. Bilarna spårar ur totalt så fort man kommer upp i hög fart och svänger det minsta. även när man kör lite saktare och svänger lite häftigare så är det klippt. Bara att stanna och ta ny fart.

3. GTA III

GTA III var det första GTA-spelet jag spelade. Vilka minnen man kan få med jämna mellanrum när man spelar det. :lol:

+ Storyn. Inte lika bra som i VC, men ändå helt perfekt.

+ Uppdragen. Vet inte vad jag ska säga där, men jag säger samma sak som om VC; inte för lätta, inte för svåra. ganska verklighetstrogna i detta spel också. En del är dock lite överdrivna, tycker jag.

+ Staden. Perfekt!! Lagom stor. En äkta gangster- och GTA-stad.

- Det blir så otroligt grått när det regnar, och är det dessutom mitt i natten så ser man ju nästan ingenting. Men det är är ju i New York, så man förstår ju att det blir så.

- Man kan inte simma...

- Kanke att man inte kan ta sej till Ghost Town... :D

4. GTA: Liberty City Stories

Det var otroligt kul att återvända till Liberty City. Kul att se vad som var annorluna, träffa karaktärer från GTA III m.m. Sen var det kul när man hittar överallt i spelet, och inte behöver lära sej hur alla vägar går och hur man ska köra för att komma till ett visst ställe. Kommer inte på så mycket plus och inus med detta spel, men skriver nåt iaf.

+ Storyn är helt ok.

+ Uppdragen. Som jag skrivit om tidigare spel :wub:

+ Staden, det är ju Liberty City... :wub:

- Man kan inte simma. Synd att de tog bort det igen, när det redan fanns i SA.

5. GTA: San Andreas

Skitspel. Går inte att jämföra med GTA III och Vice City. Har klarat endast 7% av spelet. Visst är det såna saker som är bra med spelet, men det finns mycket som är dåligt också.

+ Man kan simma i spelet. Ett klart plus är det. Och att man kan simma hur änge som helst är toppen.

+ Det stora utbud som finns av flygplan

+ Man kan gå in i otroligt många byggnader.

+ Man kan ändra fisyrer, kläder m.m

- Staden är allt för stor.

- Man måste äta. Så förbannat j*vligt att man måste springa och äta en massa hamburgare och pizzor hela tiden för att hålla sej vid liv.

- CJ. Usch.

- Allt detta att gå på gym och få respekt och allt annat onödigt för att komma vidare i spelet. Helt onödogt. :mellow:

- När storyn är slut, så vad äger man egentligen? Nån gammal flygplats, några små hus och andra konstiga byggnader. Går inte att jämföra med Vice City där man äger en stor herrgård, filmstudio, strippklubbar, barer, tryckerier och taxifirmor som man får stora inkomster från. Man äger ju så gott som hela staden.

6. GTA 2

Har inte spelat detta spel så mycket, bara några minuter hos en kompis. Av det jag minns så var det ganska kul, roliga uppdrag (jag gjorde bara ett, men iaf... >_< ) I alla fall är grafiken bättre än i GTA 1.

7. GTA 1

Har inte heller spelat detta så mycket, bara kört omkring lite i stan. Så finns väl inte så mycket säga här heller. Men jag tyckte att allt var ganska kantigt i spelet.

GTA: London och GTA Advance har jag inte spelat så om de spelen kan jag ingenting säga.

Redigerad av Quattro
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Jag tror ni missförstog denna tråden, poängen var att man inte skulle bara skriva en lista som i många andra trådar.

Jag skriver när jag har varvat VCS.

Jag tror inte alla orkar/har lust att skriva en halv novell som Henki skrev.

No offence Henki, du skriver väldigt bra.

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Tjenare!

Jo tjenare. Damn! Det var en lista/post som heter duga! yes_645834_0.gif

---

Jag gillar egentligen inte att rangordna eftersom de är alla bra spel men låt gå:

1. GTA

+Ingen av uppföljarna har lyckats komma upp i den närmast magiska känslan som infann sig när man spelade GTA back in the days. GTA är och förblir en given etta.

Hey! Haruzo, I've gotta warnin' for you from bald man Sonetti. Cross him again and I'll stick a gun up your ass and blow your fucking eyeballs out. Capiche?

2. GTA III

+GTA III tog steget ut i 3D-världen och gav upphov till en helt ny spelgenre.

+För första gången kändes GTA-världen levande.

+Radion

Hello caller, you're on Chatterbox!

_____________________________________________________________________________________

3. GTA San Andreas

+Stort och fritt.

-The Sims-element.

Does the Pope shit in the woods?

4. GTA Vice City

+Musiken

-80-tal

-Semesterö-stämning

They mess with me, they mess with the biggest boy in town!

5. GTA2

-Framtid

-Fula ambulanser

"Hallelujah! Another soul saved!"

6. GTA London

Jag har spelat London men kommer inte ihåg nåt av det. Reason enough att spela det igen, eh?

/uppdaterar

---------

Jag tror inte alla orkar/har lust att skriva en halv novell som Henki skrev.

Då ska man inte skriva nåt öht ffs...

Redigerad av Umberto
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Sjukt bra skrivet Henkibojj. Tycker ni är lata som inte orkar skriva ens några rader.

GTA SA.

Egentligen kan ja inte riktigt säga vilket av SA och VC som är bäst men måste jag så blir det San Andreas. På grund av ja från början inte ens tänkt köpa det. Men när en polare ringde och sa att han köpt det nån gång sommaren 2005 så blev jag genast sugen och lånade hans spel och la in crack. Dom första minnena är när ja och en kompis satt framför min överhettade laptop och byggde upp muskler på CJ. San Andreas var bäst första gången för då kändes allt så stort och främmande, som om när som helst kan någon/något oväntat hända. Och det är en av SA stora plus att det händer mer slumpade saker på gatorna t.ex du går ut från Binco i Ganton och ser två Ballas i en bil, plötsligt så kör en gammal man in i dem och de hoppar genast ut med Mac-10's och börjar skjuta hejvilt, några Grove Street medlemmar kommer springande för att försvara sin gata och den stackars mannen springer, när gröngölingarna har tatt död på båda Ballas medlemmarna så kommer polisen förbi och börjar skjuta mot dem och en kula träffar en stillastående bil som börjar köra därifrån i panik och kör av misstag över den gamle mannen som orsakade allt kaos. Sådant gör SA så jävla coolt.

Uppdragen är väldigt varierade och innehåller allt från vanliga kriminella aktiviter som mord, inbrott, bilstölder, rån etc till att sno militäflygplan, råna casinon. De första uppdragen i spelet tycker jag mycket om eftersom de tillskillnad från tidigare gtaspel inte börjar med att du ska göra nåt kriminellt utan du kanske bara ska åka och köpa mat, men väl där blir överfallna av en bil med skjutgalna gangsters. Men de senare har en tendens att bli överdrivna om man tänker efter. Första gången du kör storyn kanske du inte tänker på det men andra gången börjar du nog undra varför en gangbanger från L.A. rånar casinon med kinesiska Triadbossen. >_<

Många tycker inte om San Andreas ghettoinfluerade miljö men själv tycker jag den är ett jävligt trevligt byte från alla kostymklädda män i limousiner. Tycker inte som andra att SA har ett överdrivet ghettotema. Liksom gångerna någon säger ordet "nigga/nigger" kan räknas på dina två händer.

Det som också ger San Andreas ledningen är alla extra grejer som t.ex äta, klä sig, gå på dejt med flickvännen och sånt. Det gör att man kan skapa sin egen karaktär och Carl känns levande och inte bara som snubben som du styr.

+Jävligt bra soundtrack, varierat och med många klassiker.

+Verklighetstrogna karaktärer som fastnar i hjärnan.

+Lång livslängd med mycket små krafs du kan pyssla med.

-lite bristande storyn

-vissa saker kunde varit så mycket bättre!

Orkar inte skriva mer nu :mellow: Återkommer med resten.

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Skrivet (redigerad)
Orkar aldrig skriva så mycket som du gjorde, men ska försöka få ihop nåt iaf.

Lol, nej det har jag verkligen inte förväntat mig av alla som svarar. :P Det enda jag begär är en lista med topp nio med plus/minuslista och motivering (helst tidigare nämnd mängd +/-), och absolut inte lika ambitiöst som jag gjorde.

2. GTA: Vice City Stories

Har faktikst inte skaffat detta spel ännu, måste försöka få det den närmaste veckan. Men av alla trailers, screenshots och annat som jag sett så kan jag nästan säga att detta spel kommer på andra plats.

Haha, jadu. det blir ju en trovärdig lista om du spikar upp ett spel på andraplats när allt du har är trailers :D

5. GTA: San Andreas

+ Man kan simma i spelet. Ett klart plus är det. Och att man kan simma hur änge som helst är toppen.

Om du syftar på Vice City Stories-Vics oförmåga att simma hur länge som helst, kan du glömma det. :) Efter att ha gjort ett sidouppdrag på östra stranden till level 15 (går ganska fort) kommer du kunna simma hur länge som helst utan att drunkna. Du har dessutom oändlig kondis i vattnet.

- Man måste äta. Så förbannat j*vligt att man måste springa och äta en massa hamburgare och pizzor hela tiden för att hålla sej vid liv.

Så jobbigt är det inte, för att du slipper äta om du sparar. Jag trodde det skulle vara skitjobbigt, men jag har inte ens märkt av att man behöver äta utom när jag freeroamat i två timmar. Den faktorn kan du alltså ta bort från minuslistan. ;)

6. GTA 2

Har inte spelat detta spel så mycket, bara några minuter hos en kompis. Av det jag minns så var det ganska kul, roliga uppdrag (jag gjorde bara ett, men iaf... :) ) I alla fall är grafiken bättre än i GTA 1.

Jösses, jag hoppas du läste min GTA2-avdelning. Läs den igen, det är ett fantastiskt roligt spel. Förmodligen det roligaste killingspree-spelet i hela serien eftersom du har en uppsjö av vapen och pickups. Det finns dessutom fem sorters "Autos": Bilmonterade maskingevär, oil slicks, bilminor B), bilbomb (kraftig som få) samt vanlig Pay-n-spray (eller Max Paynt som det hette då ^_^). Polisen är en rolig utmaning eftersom de springer i toklånga rader efter dig, och det bästa sättet att bli av med svansen på 15 poliser är att springa baklänges och öppna eld mot dem. Det finns dessutom en massa udda bonusar, till exempel "Accuracy bonus", "medical emergency" och många andra. Spring och tanka!

1: GTA Vice City

2: GTA Vice City Stories

3: GTA San Andreas

4: GTA Liberty City Stories

5: GTA III

6: GTA II

8: GTA London

7: GTA I

9: GTA Advance

-------------

Jag tror inte alla orkar/har lust att skriva en halv novell som Henki skrev.

No offence Henki, du skriver väldigt bra.

Ajabaja, jag begär åtminstone en plus/minuslista och helst medföljande motivationer. B) Tack för komplimangen, btw.

Har inte spelat så många gta-spel, men här är min lista:

1. GTA San Andreas. :wub:

2. GTA III.

3. GTA Vice City.

4. GTA 2.

5. GTA.

Dessa har jag spelat och kan ranka.

Und die plusschens und minusens? :)

Och en kaka till Umberto och Reve som gör sitt bästa, och till T-Bone för att han förstod vad jag menar :)

____________________________________________

Jag spelade VCS igen efter en månad (:o) och klockade processorn. Nu är jag lite tveksam till dess femteplats eftersom buggarna till stor del försvinner... :D Just detta spel är svårt att bara trycka in ett nummer på, men det som är bra är lika bra eller bättre än VC, och det som är dåligt kan ju nästan försummas. Damn, ni får sätta ett jättestort + efter VCS. Eller äh, jag gör det själv! :)

EDIT: @ Reve: Sökning av "nigga" i GTASA\text\american.gxt gav 48 resultat, men ändå mindre än jag trodde ;) För övrigt gav "Fuck" 528 träffar! B)

Redigerad av Henkibojj
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

EDIT: @ Reve: Sökning av "nigga" i GTASA\text\american.gxt gav 48 resultat, men ändå mindre än jag trodde B) För övrigt gav "Fuck" 528 träffar! :)

Jo jag gjorde en liten underdrift för att man skulle fatta. Man ser ofta här och på andra gta sidor att folk skriver "Dom säger ju bara nigga hela tiden etc etc" vilket dom inte gör särskilt ofta. Och i SA tycker ja det görs på rätt passande ställen t.ex när CJ säger "Nigga, fuck you" till B Dup i "Cleaning The Hood". Fuck tycker jag inte är nåt irriterande ord, tycker faktiskt att VC skulle passat med några fuck här och där. :D

Tänkte skriva min motavation till varför VC kommer 2 på min lista men du och Quattro har sammanfattat spelet jävligt bra.

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

1. Grand Theft Auto Vice City

2. Grand Theft Auto III

3. Grand Theft Auto 2

4. Grand Theft Auto San Andreas

5. Grand Theft Auto + London expansion.

?. Grand Theft Auto Vice City Stories

?. Grand Theft Auto Liberty City Stories

?. Grand Theft Auto Advance

Yay.

Redigerad av Boomer
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Okej att ni inte orkar skriva alls så mycket som jag gjorde, det kan jag verkligen förstå, men en plus/minuslista kräver jag eftersom det var det som skulle göra skillnaden mellan denna och alla andra trådar. Varför tycker vissa att SA är bättre än VC? Storleken, antar jag, men det är ju bara spekulationer eftersom så många inte sagt varför de listat som de gjort. :) Kom igen, ni kan väl säga varför ni listat? Så svårt kan det väl inte vara att nämna fem fördelar med topp tre och tre fördelar med resten, samt att tillägga tre dåligheter med alla spelen? :angry:

Inte mycket till tråd utan diskussionsunderlag :(

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Henkibojj: Jag har snart varvat VCS, då kommer jag göra en riktig lista tillskilland från dessa latmaskar.

Alla latmaskar förutom Umberto, Reve och jag... :ermm:

Håller med Henkibojj, riktigt ynkligt att ni inte kan skriva ordentliga recensioner, när det är det som tråden är avsedd för.

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Nu ska jag försöka göra en korrekt lista.

1. Grand Theft Auto: Vice City

Bara kartongen gör mig kåt.

+ Karaktärerna. Jag förälskade mig i alla karaktärer första gången jag varvade det. Tommy är den coolaste och råaste av alla GTA-karaktärer :). De flesta uppdragsgivarna är roliga och känns genomtänkta.

+ Storyn/uppdragen. Uppdragen är svårare, "sjukare" och roligare än i SA. Storyn är även mer realistisk än i SA.

+ Musiken. Aldrig hört maken till sådant soundtrack. Flash FM & Emotion 98.3 :P

+ Miljön/staden. Vice City må vara platt, men den är ändå den roligaste staden i GTA-universe. Solnedgånarna slår allt!

+ De nya fordonen. Motorcykelns entré, båtarna och flygplanen (som gick att flyga)

- I'm drooooooowning!!

- Längden. Jämför man med SA så är VC ganska kort.

- Dålig AI. Poliserna är som dagisbarn. Eller så är det jag som är elite på att krossa dem :);)

2. Grand Theft Auto: San Andreas

Har aldrig längtat så mycket efter ett spel, som när jag väntade på SA.

Sommaren 2005 blev mer eller mindre dominerad av San Andreas.

+ Storleken. Har nött och utforskat hela SA otroligt mycket, och ändå så hittar jag nya ställen ibland.

+ Längden. Visserligen drog jag ut på kalaset, men storyn räckte i över 3,5 månader.

+ Simma, simma, simma, simma bort din sura min.

+ Tamagotchi. Gymmen, matställena och klädbutikerna tyckte jag var roliga inslag.

+ Några uppdrag klassar jag som några av de bästa i hela GTA-serien , t.ex "Are you going to San Fierro" och "Black Project".

- Lite konstig story, som Hääänki skrev.

- Ostron och snapshots :ermm: Tagsen var visserligen för många, men de kunde vara roliga att leta. Samma med hästskorna. Men ostronen och snapshotsen var otroligt tråkiga.

- Flickvännerna. Inte för att det var något man behövde ägna sig åt, men de var ändå störande.

3. Grand Theft Auto 3

El Classico.

+ Första GTA-spelet i 3D, MADDAFAKKAS!

+ Maffiastuket.

+ Staden är ganska stor.

+ Svårt. Otroligt svårt ibland. Så här i efterhand ser jag det som ett +

- Grå miljö

- Claude är ingen glappkäft precis.

- No swimming, much cry.

4. Grand Theft Auto 2

Invigde mig i GTA-världen 1999.

+ Roliga uppdrag.

+ Sköna radiokanaler.

+ Gratis.

- Känns lite "ur tiden" nu ^_^

- Kostar att spara.

Jag har inte spelat detta spel på länge, så jag kommer ärligt talat inte ihåg så mycket.

5. Grand Theft Auto

Grundstenen.

+ Motorcyklar.

+ Roligt att bara glida runt och äga polisen.

+ Gratis.

- Kommer ihåg att jag tyckte det var svårt.

Samma som med GTA 2, kommer inte ihåg så mycket. Dock så lirade jag GTA 2 före det här, så det är därför det kommer sist.

??. Grand Theft Auto: Liberty City Stories

No PSP/PS2. Ibland känner jag att jag MÅSTE köpa en PSP för detta spel.

??. Grand Theft Auto: Vice City Stories

No PSP/PS2. Ibland känner jag att jag MÅSTE köpa en PSP för detta spel.

??. Grand Theft Auto: London

Blev aldrig att spela detta.

Bifogar här en bild (som jag printat själv B)) som visar det jag älskar med VC, Hawaiiskjorta, solnedgång/soluppgång och PCJ.

post-12463-1174773638_thumb.jpg

Redigerad av KvaddadPadda
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Skriv inlägg...

×   Innehåll kopierat inklusive formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har expanderats till ett media-block.   Visa länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share


×
×
  • Create New...