Jump to content

Att fjäska och att lyckas med det


Kebab
 Share

Recommended Posts

Det är riktigt bedrövligt. Jag tror att en stor del av problemet ligger i den relation lärare och elever har med varandra i den svenska skolan. Man verkar utgå från någon sorts kollegial kompisrelation där lärare och elever är jämbördiga. I den finska skolan (världens bästa :whistling:) är fjäsk sällan tänkbart eftersom eleverna helt enkelt inte samspelar med varandra på en sådan nivå att det skulle vara möjligt. Lärarna är naturliga auktoriteter och eleverna vet sin plats och håller käft. Givetvis finns det undantag men då handlar det oftast om unga, oerfarna lärare.

  • Gilla 1
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Det är sant men han var lika hård som rättvis.

För övrigt var det bästa med honom att många elever var rädda för honom.

Jag hoppas att du trollar lite nu. Annars har du en väldigt skev bild på bra pedagogik.

En lärare som hade betett sig som du beskrev honom hade för egen del, samt i min bekantskapskrets om jag känner de rätt, bara resulterat i förlorad respekt. Vilket självklart kommer med minskat intresse och jada jada.

Det är riktigt bedrövligt. Jag tror att en stor del av problemet ligger i den relation lärare och elever har med varandra i den svenska skolan. Man verkar utgå från någon sorts kollegial kompisrelation där lärare och elever är jämbördiga. I den finska skolan (världens bästa :whistling:) är fjäsk sällan tänkbart eftersom eleverna helt enkelt inte samspelar med varandra på en sådan nivå att det skulle vara möjligt. Lärarna är naturliga auktoriteter och eleverna vet sin plats och håller käft. Givetvis finns det undantag men då handlar det oftast om unga, oerfarna lärare.

Du påstår verkligen att "kollegial kompisrelation" skulle vara något negativt?

Visst, det ger självklart utrymme för fjäsk eftersom att det blir lättare att skapa en intimare kontakt med sin lärare. Jag skulle dock säga att det problemet en oerfaren lärare kan innebära är att den inte kan hantera en bra kontakt med sina elever utan att falla för fjäsk.

Redigerad av Mathias
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Jag hoppas att du trollar lite nu. Annars har du en väldigt skev bild på bra pedagogik.

En lärare som hade betett sig som du beskrev honom hade för egen del, samt i min bekantskapskrets om jag känner de rätt, bara resulterat i förlorad respekt. Vilket självklart kommer med minskat intresse och jada jada.

Du påstår verkligen att "kollegial kompisrelation" skulle vara något negativt?

Visst, det ger självklart utrymme för fjäsk eftersom att det blir lättare att skapa en intimare kontakt med sin lärare. Jag skulle dock säga att det problemet en oerfaren lärare kan innebära är att den inte kan hantera en bra kontakt med sina elever utan att falla för fjäsk.

För att vara ärlig är min erfarenhet av högstadiet, och skolan i övrigt, att elever sällan visar någon respekt alls för lärare. Skolan i sig upplever jag i allmänhet, i ärlighetens namn, som ett stort dagis fyllt med lata, uppkäftiga elever som uppfostras av lärare och inte föräldrar. Jag drar inte alla över en kant men för mig är det ett faktum att skolan inte fungerar som den borde.

När jag gick i skolan sköts det raketer utefter korridoren, hylsor fyllda med krut som sprängde glasutorna en gång, bränder som startades då och då, slagsmål, översvämningar som ledde till vattenskador, klotter och annan skadegörelse, mobbing, misshandel och ett anti-mobbing team som såg bra ut på papperet men inte fungerade i praktiken, ett bibliotek som lärarna fick bevaka för att det annars omvandlades till ett aktivitetsrum, lektioner som utgick för att läraren inte orkade med..

Nu påstår jag inte att detta är vardagen i alla skolor, Jag ser snarare den högstadieskola jag gick på som ett extremfall. På skolan där jag gick passade en hårdnackad, militärisk lärare in hur bra som helst. Hans metoder fungerade och det märkliga var att han fakiskt inte alls var avskydd.

Ibland är jag tveksam om korrekt pedagogik är en lösning till problemen i skolorna idag för att jag tror inte alltid det fungerar i praktiken även om jag önskar att det vore så. Det känns bara som att skolan idag accepterar alldeles för mycket.

EDIT: Haha, ironiskt nog så skall det tillverkas en minnesstaty av honom. Hans finns presenterad i skärgårdsskolans pedagogiska exempel. :D

http://www.umea.se/download/18.112becdf11efda6feef80005264/SkulpturG-Ped_ped_exempel.pdf

Redigerad av Cyper
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Umberto: Är finska skolan fast i 50-talet? Eller är det en del av Folkpartiets bild av hur det ska va i skolan?

"eleverna vet sin plats och håller käft". Herregud.

Är det något fel med det? Eller tycker du det är bättre att alla tjoar omkring och inte gör vad man ska?

(Du tror väl inte på fullaste allvar att läraren agar sina elev om de är olydiga i finland?)

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Med det menas ju lärarens härkomst, inte ämnet i fråga.

Yes, i'm language bitchin'.

Sådan där ironi fungerar inte riktigt på personer som inte vet om att de skriver fel vet du. ;)

Umberto: Är finska skolan fast i 50-talet? Eller är det en del av Folkpartiets bild av hur det ska va i skolan?

"eleverna vet sin plats och håller käft". Herregud.

Jag tror faktiskt det skulle vara bättre på många sätt.

Jag själv är ett levande exempel, under mellanstadiet hade jag en daltande lärare som inte kunde säga ifrån mig, trots att jag då bara var 12 år. Jag gjorde vad jag ville på lektionerna eftersom hon släppte efter tygel efter tygel när jag drog i dem.

När jag sedan hamnade i högstadiet så hamnade jag i den klassen med den strängaste läraren på hela skolan, och det tog inte lång tid efter några ordentliga utskällningar från den läraren innan jag var from som ett lamm. Det har jag varit ända sedan dess.

Stryk borde jag haft egentligen, lägga upp händerna på bordet och låta läraren smälla till allt vad h*n kan med en linjal, det hade varit det ända rätta redan i mellanstadiet när tokerierna började. Så de inte fick gå så långt.

Det daltas alltså alldeles för mycket med dagens ungdom, det ska vara hårt och strängt.

  • Gilla 1
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Stryk borde jag haft egentligen, lägga upp händerna på bordet och låta läraren smälla till allt vad h*n kan med en linjal, det hade varit det ända rätta redan i mellanstadiet när tokerierna började. Så de inte fick gå så långt.

Det daltas alltså alldeles för mycket med dagens ungdom, det ska vara hårt och strängt.

Ja, fast nej...

Det skulle bygga på att alla lärare bra och stränga, men en stor del av alla lärare är faktiskt usla och kanske till och med elaka. Det skulle vara oerhört fel att låta dem få mer makt vid elevuppfostrandet. Om jag vore förälder skulle jag aldrig tillåta det.

  • Gilla 1
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Umberto: Är finska skolan fast i 50-talet? Eller är det en del av Folkpartiets bild av hur det ska va i skolan?

"eleverna vet sin plats och håller käft". Herregud.

Ta av dig dina sverigecentriska glasögon. I så gott som alla länder utanför det socialisttyngda Skandinavien ÄR lärarna självklara auktoriteter i sina klassrum. Och det är en bra sak, lärare SKA vara auktoriteter. Barn och ungdomar behöver tydliga ledarfigurer såväl i skolan som hemma och ordning och disciplin gör dem inte annat än gott. Jag säger inte att lärarna ska bli "reservföräldrar", de ska de absolut inte, men i klassrummet ska eleverna veta vem som bestämmer: läraren! Utan tydliga ledare och en klar platsmedvetenhet blir det Flugornas Herre och anarki av allting.

Det finns också en annan aspekt i det hela. Under flumskolans tidevarv har viljan hos studenter att plugga till läraryrket minskat kraftigt. Det är få studenter på de svenska lärarhögskolorna och genomsnittskvaliteten på lärarstudenterna är långt ifrån den bästa. Samtidigt översvämmas skolorna av obehöriga stolpskott som ytterligare försämrar undervisningens kvalitet och läraryrkets attraktion. Varför har det blivit så här? Jo, allt för stor vikt har lagts på att ge eleverna makt och inflytande över undervisningen på kostnad av lärarkårens. Det har sedan i sin tur påverkat lönenivåer, utbildningsattraktion m.m.

Veta sin plats och hålla käft är givetvis en överdrift. Man får diskutera och kommentera m.m i den finska skolan men det är alltid läraren som har sista ordet när det gäller. Läraren är boss.

@dusse: I många av de utbildningsundersökningar som har gjorts under de senaste ~10 åren har den finska skolan legat i topp. Ta t.ex. en titt på PISA-undersökningen.

http://news.bbc.co.uk/2/hi/8601207.stm

http://www.newsweek.com/2010/08/16/secrets-of-the-world-s-best-school-systems.html

http://www.irishtimes.com/newspaper/education/2010/0511/1224270129062.html

Lärarna spelar en nyckelroll i den finska framgången.

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Är det något fel med det? Eller tycker du det är bättre att alla tjoar omkring och inte gör vad man ska?

(Du tror väl inte på fullaste allvar att läraren agar sina elev om de är olydiga i finland?)

Jag tycker det är minst lika illa med "eleverna vet sin plats och håller käft". Att bara 'fall in line' på armévis är inte min grej.

Jag verkar ju ha gått på nån jävla paradisskola om alla andras historier stämmer. Men, jag tar några exempel på lärare i min skola. Lärare 1, var min matte och NO-lärare. Go o gla' gubbe från Göteborg. Härlig humor och stil. Han skojade friskt med oss, diskuterade musik med mig. Men han hade också auktoritet. Egentligen mer än lärare som bara är arga (exempel snart). För när han blev arg, då jävlar blev han arg, och man var inte van vid att han skulle va det, så då jävlar hajade man till. Och han har jag oändligt med respekt för.

Exempel 2, en lärare som var ordinarie lärare i en annan klass, men jag hade henne som vikarie en tid i NO och nån gång i idrott. Första NO-lektionen vi hade med henne. Röt hon med nån jävla mansröst och var allmänt sur och grinig. En räcker upp handen och säger "vi ska jobba med det här..." "NEJ, NI SKA JOBBA MED DET HÄR!!!" Hon hade fel, och noll respekt från oss efter det. Senare ville hon, som idrottsvikarie, porta mig och en kompis från idrottshallen då vi spelat fotboll där på en rast, något vi fick för alla andra lärare.

Exempel 3, en lärare som egentligen var spansklärare, som jag hade som vikarie på en mattelektion i nian. Hon var helt osäker och rädd. Jag och en kompis kommer en halvtimme försent, hon säger inget. Ingen av oss jobbar, hon säger inget.

Min poäng är att varken för sträng eller för snäll är rätt, utan som i mycket annat är mittemellan lagom.

  • Gilla 1
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Precis som The Dude säger finns det lärare som är både på tok för dåliga och ibland rent av elaka för att alls ha något med auktoritära roller att göra alls.

Jag antar att det bästa vore att låta föräldrarna sitta med alla som fjäskar. Då blir allt bra. :)

Ja, också måste vi få bort alla "obehöriga stolpskott".

Redigerad av Mathias
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Exempel 2, en lärare som var ordinarie lärare i en annan klass, men jag hade henne som vikarie en tid i NO och nån gång i idrott. Första NO-lektionen vi hade med henne. Röt hon med nån jävla mansröst och var allmänt sur och grinig. En räcker upp handen och säger "vi ska jobba med det här..." "NEJ, NI SKA JOBBA MED DET HÄR!!!" Hon hade fel, och noll respekt från oss efter det. Senare ville hon, som idrottsvikarie, porta mig och en kompis från idrottshallen då vi spelat fotboll där på en rast, något vi fick för alla andra lärare.

Klart du inte hade respekt för den där lärararinnan i och med att hon inte verkade kunna någonting. Då spelar det ingen roll hur sträng eller snäll man är.

Den första du beskrev lät däremot bra, påminde mig lite om min Matte och Fysiklärare i trean. Om man bara larvade sig på lektion, eller bara kom dit för att få närvaro men inte jobbade. Då blev man utskälld och utslängd direkt. Men så länge man skötte sig, arbetade och försökte få någonting gjort även då man tyckte det var svårt så var han som vilken snällgubbe som helst. Många av våra klasscitat myntades av honom, och man kunde stanna kvar efter lektion ibland och diskutera vad som helst. Även om det oftast blev fysik.

Honom lärde jag mig mycket av, dels för att han kunde det han gjorde och dels för att man hade respekt för honom, och dels för att man inte ville bli utslängd så man satt med näsan i böckerna nästan hela lektionen.

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Jag tycker det är minst lika illa med "eleverna vet sin plats och håller käft". Att bara 'fall in line' på armévis är inte min grej.

Jag verkar ju ha gått på nån jävla paradisskola om alla andras historier stämmer. Men, jag tar några exempel på lärare i min skola. Lärare 1, var min matte och NO-lärare. Go o gla' gubbe från Göteborg. Härlig humor och stil. Han skojade friskt med oss, diskuterade musik med mig. Men han hade också auktoritet. Egentligen mer än lärare som bara är arga (exempel snart). För när han blev arg, då jävlar blev han arg, och man var inte van vid att han skulle va det, så då jävlar hajade man till. Och han har jag oändligt med respekt för.

Precis som umberto skrev så är "eleverna vet sin plats och håller käft" en klar överdrift (som jag trodde alla fattade..). Modell 1 verkar rätt bra och följer även "eleverna vet sin plats och håller käft". Att han kunde bli jävligt arg låter dock mindre bra! Man måste ju kunna behärska sig!

Det är ju inte precis så att alla elever ska sitta stilla och inte säga ett dyft..

Och nej, ingen gillar väl en surkärrning!

  • Gilla 1
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Skriv inlägg...

×   Innehåll kopierat inklusive formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har expanderats till ett media-block.   Visa länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...