Jump to content

Backups och arkivering: Hur gör du?


Henkibojj
 Share

Recommended Posts

Jag tänkte att jag gör en tråd om ett egentligen ständigt aktuellt ämne, men som brukar borstas bort med "aa, och sen har jag ju en massa bilder man borde backupa men HAHA vem fan gör det". Fortsättningen på den historien brukar vara"fast sen hade jag ju typ tusen bilder från den semestern men de finns inte kvar längre, för jag hann aldrig överföra dem".

Ibland kan man höra att "jag har ju allt i cloud ändå så", men jag vill tipsa om att varken molntjänster eller hårddiskar alltid är de bästa. Jag använder numera en bluraybrännare, och det kanske inte låter som den hetaste lösningen men jag vet faktiskt inte något bättre.

2021-04-13 at 10:58, Henkibojj skrev:

Äntligen har jag gjort slag i saken och köpt en hållbar lösning för all backup jag behövt göra. Jag började bränna DVD-skivor men även med mindre filstorlekar kommer man inte långt på bara 4,7 GB per skiva. Med 25 GB däremot, då kan man ta sig igenom det mesta :)

Behöver ta itu med foton ända från 2007 och nu är de äntligen någon annanstans än en hårddisk som man inte vet när den havererar. Nåväl, de från min stationära dator är väl säkrare än min laptop, men det är ju klokast att börja från början.

20210413_104242.jpg

2021-04-17 at 11:13, Kebab skrev:

Två frågor! Vad betalar man för en blueray-skiva, och vad säger forskningen om förväntad livslängd på dessa?

2021-04-17 at 17:43, Henkibojj skrev:

Man kan köpa 25, 50 eller 100 GB-skivor, möjligen också 128 enligt Wikipedia men det har jag aldrig sett i handeln. Cirkapriser är 7:50 - 9 kr för en tjugofemmare, ~18 spänn för en femtio och nånstans kring 90-200 kr för en hundragigare. Räknat i kronor per gigabyte är det alltså billigare att långtidslagra på skiva än på extern hårddisk (säg 600 spänn för en terabytedisk = 60 öre per gigabyte, medan skivor är 7:50/25=30 öre). :)

Gällande livslängd så vet jag/man inte. Men jag har en del CD-R här hemma som är över tjugo år gamla, solblekta och dana och de går att läsa fullt ut. Vet inte varför modernt tryckta skivor år 2021 förvarade i en mörk byrålåda skulle klara sig sämre än det.

Jag har nu gjort ungefär tio skivor med backups av bilder från 2007 till 2014 och har ett fåtal skivor kvar innan jag är helt färdig, och då kanske jag går till mina syskon med apparaten och hjälper dem med sitt. Jag tycker att det faktiskt är väldigt smidigt. Det är för mig en mycket större tillfredsställelse att ha mina skivor i näven än att hoppas på att en molntjänst inte läggs ned (vilket är vanligt) eller blir hackad (vilket också är rätt vanligt), eller att företag använder mina bilder bland miljarder andra bilder för att utveckla AI-mjukvara. Det vill inte jag bidra till.

@Kebab Som svar på frågan om livslängd upptäckte jag häromdagen denna tråd på ett mediaforum. Där står att läsa:

Citera

Write-once recordable DVD-R/DVD+R media (as well as CD-R media) all uses synthetic organic based dyes -- usually azoic dyes (metallized azo chelates or azo metal chelate). Some of them are based on other synthetic organics, such as cyanine, dipyrrometheme or oxonol. CD-R also uses phthalocyanine or formazon. Information on the raw materials can be found on wikipedia, but for in-depth optical application, you'll want to pour over patent applications and brush up on your knowledge of chemistry.

Write-once BD-R media is primarily based on inorganic dyes, found in HTL discs. Rather than re-type everything right now, I'm just going to quote from a TDK document available on their English-version Japanese site:

Quote:
The BD-R write-once type utilizes a recording layer of inorganic material. Since it is unaffected by exposure to light, it boasts outstanding archivability. Previous types of write-once type discs such as the CD-R, DVD-R and others utilized organic dye for their recording layer. The BD-R write-once type is based on a completely new concept for the recording layer utilizing a two-layer structure composed of silicon (Si) and copper alloy (Cu) inorganic materials. When heated by the recording laser beam, these melt and the Si and Cu alloy become a composite forming recording marks. Because the material is inorganic, it is not affected by light, thus realizing a disc with outstandingly high reliability in terms of archivability.

Med denna information är jag inte särskilt orolig för att mina nya skivor kommer vara oläsliga än på många år, om ens någonsin. I de mängder skivor med spel, musik och mp3-filer vi brände ca 1999-2007 har jag nog själv inte stött på fler än tre skivor som inte gått att läsa, och om det ens är så många tror jag det bara är en som jag inte har nån vettig förklaring till.

När jag letade efter vilken skivtyp jag skulle köpa gick jag främst på pris per gigabyte men också att det skulle vara ett pålitligt varumärke. Verbatim har funnits så länge jag kan minnas och jag hade inte hört något illa om dem. Jag tyckte också att det var säkrast att köpa samma märke på både brännare och skiva, så det var ganska givet. Döm om min förvåning när såna här guider sedan visade att jag hade gjort helt rätt val:

(Video)

Dölj innehåll

 

 

Så. Jag är säkert omodern i mångas ögon, men vad är alternativen?

  • Cloud: Jag resonerade lite ovan. Det kostar dessutom en hel del över åren att ha en cloudtjänst: Dropbox är gratis upp till 2 GB och Google Drive är gratis upp till 15 GB, men det är ju ingenting alls. Därefter finns det för 100 kr i månaden för 2 TB hos båda. Det ger ett GB-pris på 5 öre per gigabyte, och det är ju förstås inte mycket, men 2 TB kostar 720 kronor i skivor. Denna kostnad har du tjänat in redan efter drygt ett halvår med Dropbox eller Drive som betaltjänst. Föreställ dig hur länge det dröjer innan du gör något åt din lagring hos molnet, och hur mycket du kommer att ha betalat innan dess. Och vad gör du därefter? Det kommer kosta oavsett. Men, en sak har molnet till sin fördel som inte finns hos några andra tjänster eller produkter, och det är den automatiska synken. Jag rekommenderar att man har sitt fotoalbum automatiskt synkat, men att man ordnar andra lösningar för att långtidslagra när det blir fullt i molnet. Jag menar att man ska betrakta molnet som en smart tjänst för automatiska dubbletter och vardaglig filåtkomst upp till en viss tid bakåt; inte som ett långtidsarkiv.
     
  • Extern hårddisk: Den mest logiska slutsatsen efter molnet är att köpa en extern hårddisk. Men dessa kostar också pengar, oftast 600 för 1 TB, vilket fortfarande är dubbelt så mycket per GB som skivor. Ja, en hårddisk är smidig att koppla in och ur för sin filöverföring, men det är inte en permanent lösning det heller. Jag har haft mängder med hårddiskar som lagt av och det räcker med en sekunds oförsiktighet så har du slängt din hårddisk i backen och den är omöjlig eller våldsamt dyr att reparera, så att du förmodligen inte tycker att det är värt det. Lägg därtill att om du är vuxen nog att tänka på en sund hantering av dina gamla bilder och filer, är du förmodligen också gammal nog att ha barn. Och barn vill man absolut inte ha i närheten av externa hårddiskar ämnade för permanent lagring. En hårddisk har dessutom många rörliga delar och fastän jag haft tur med mina interna hårddiskar från 2005 och framåt är de inte tänkta att leva mer än tio år just på grund av risken för mekanikfel.
     
  • SSD: Det kommer dröja länge innan SSD är lika billigt som vanliga hårddiskar, och som vi ju vet finns det en begränsning för hur mycket read-och-write man kan göra innan enheten börjar fallera. Fördel är dock att den är stötkänslig (eller? Jag tror det?), men den har som nackdel att den aldrig kan vara read-only. Det gör att den är känslig för klåfingrighet och virus. Det gäller egentligen alla media som inte är stängda efter första dataöverföringen, inklusive molnet.
     
  • USB-minnen och SD-kort: Jag har dålig koll på priserna för dessa eftersom det händer så mycket på så kort tid, men jag tror att de inte är billigare än skivor och i vilket fall är de ju inte read-only om du inte skaffar just SD-kort, som har den där skrivskyddsflärpen på sidan. Den är faktiskt en väldigt bra pryl som jag haft nytta av många gånger, men det känns inte rimligt att ha flera terabyte över åren lagrade på små futtiga SD-kort som kan komma bort bakom en byrålåda och sen sugas upp i dammsugaren. Jag skulle själv heller inte vilja öppna en byrålåda och välja och vraka bland hundra små sketna SD-kort om jag vill leta upp eller visa något från en semester. Då är ett skivarkiv rimligare i min mening, men smaken är väl som baken.

Det som mest talar emot skivor är att det "känns" omodernt och att läshastigheten inte är särskilt snabb. Det erkänner jag är en besvärande faktor, men det beror också på vad du vill göra med dem. Är det att titta på lite bilder emellanåt är det inte alldeles för långsamt i min mening, men även jag kan frustreras över skivspinnet ibland. Lösningen då, om det är dig så olidligt, är att kopiera över innehållet till hårddisk först innan du börjar läsa. Förutsatt att du har plats för 25/50 gig för stunden, då.

Det tar ju också sin lilla tid att bränna en skiva. Men min upplevelse är inte att detta är just mediets fel, utan snarare hur man lade in bilderna från början. Att hantera 2 TB bilder från molnet kommer att ta tid att tanka oavsett uppkoppling, och med tanke på hur värdelösa vissa tjänsters interface är (jag tittar särskilt på dig, Samsung jävla Cloud) kan det rentav vara en sämre upplevelse att sitta i en browser istället för att ha en skivläsare och Utforskaren till hands. Jag använder Nero Burning Rom och där är det bara drag-and-drop av mappar och filer tills du ser att stapeln för skivkapaciteten är full. Då kryssar och skriver man lite skivinfo-metadata efter behag och trycker sen Bränn. Det brukar ta 25 minuter för en skiva ungefär, om jag minns rätt, och under tiden den gör det kan man ju antingen gå och göra något annat eller förbereda nästa laddning. Och om du tycker att du har för mycket data för att vilja sitta med skivor: Tro mig, det går nog fortare än du tror när du väl sätter igång. En terrabyte är tjugo skivor i 50 GB-formatet, vilket du kan få gjort på en helg utan problem. Skönt att ha gjort en permanent lösning på bara ett par dar, i mitt tycke.

Jag använder mina skivor antingen direkt i brännaren, eller desto oftare i min PS3, som fortfarande är en riktigt bra maskin för mediavisning. Förra/nästa, mappträd, zoom och panorering går hur smidigt som helst. Windows har fortfarande inte lyckats med detta, vilket förbryllar mig.

Vad har ni för lösningar för era backups? Gör ni några alls? Borde ni göra? :)

  • Gilla 1
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

BR-skivor känns helt klart som en bra lösning, som du säger brände man skivor för 20 år sedan som fortfarande går att läsa idag.

Själv valde jag en lite annan väg, NAS och Cloud tillsammans samt vanlig hårddisk-kopia.

 

Cloud för det kortsiktiga och automatiska lagrandet, samt delning med släkt och vänner.

Precis som du skriver är det oerhört smidigt att aldrig behöva tänka på att man måste spara undan sina bilder, det görs ju per automatik! Det öppnar även en oerhört smidig väg för att föra över sina bilder och filmer till datorn, och åtminstone Google Photos har ett otroligt smidigt sätt att dela album med släkt och vänner. Jag och flickvännen skapade en mapp när vår dotter föddes, eftersom pandemin startade nästan samtidigt och vi har viss nära bekantskap från utlandet, där vi bjudit in bådas släkt och vissa vänner så de kan se bilder och filmer på vår dotter även fast det ibland inte går att ses så ofta.

Vi betalar 190kr om året för 100GB, det fyller på lite snabbare än jag trodde, och i dagens takt kommer vi nog ha fyllt det om max två år. Men vid det laget kan man rätt säkert börja rensa ut de gamla bilderna, alla borde ha hunnit se dem tillräckligt, så man kan göra plats för fler nya bilder och filmer.

 

Sedan byggde jag även en egen NAS för ett tag sedan, men det finns färdigbyggda varianter som är oerhört smidiga att komma igång med om man inte vill bygga själv.

I och med att jag hade en överbliven dator, några hårddiskar och lätt åtkomst till nya hårddiskar via jobbet så kändes det som ett ganska lätt alternativ att bygga en egen. Jag har för tillfället fyra hårddiskar som jag kör RAID5-konfiguration med, samt en USB-sticka med själva NAS-mjukvaran installerad på: OpenMediaVault

I praktiken innebär det att en hårddisk kan krascha utan att någon data går förlorad, och simplifierat förklarat så återskapas datan som fanns på den kraschade hårddisken till den nya ersättningshårddisken genom att kolla på hårddiskarna som fortfarande snurrar, ungefär som algebra.

Jag har sedan gammalt ett PCIe-kort liggande med två till sata-portar, jag har smala tankar på att installera den och sätta in ytterligare två hårddiskar för mer utrymme. Men jag har än så länge inte fyllt särskilt många procent av min nuvarande kapacitet alls, och då är det bilder + filmer från typ 2006 och framåt, så det känns inte som det är någon brådska med det!


Till sist har jag i princip en rakt av kopia av min NAS på en av mina mekaniska hårddiskar i datorn, just in case!

  • Gilla 1
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

11 timmar sedan, eXotic skrev:

 Till sist har jag i princip en rakt av kopia av min NAS på en av mina mekaniska hårddiskar i datorn, just in case!

Jösses, det där lät för avancerat för mig, men bra att du är nöjd. Men måste inte en NAS vara igång dygnet runt? Hur är elräkningen för det, är det hållbart?

Det jag gör fel enligt konstens regler är att jag inte synkar mina mobilfoton med molnet (vad jag vet, men alltid finns det väl nån funktion man inte upptäckt är igång), och jag tömmer oftast bara mobilen när den är full. På den tiden jag använde handkamera tömde jag minneskortet inför varje resa, men så är det dumt nog inte längre.

Det låter som att dina mängder gör att servrar funkar bäst för dig, men jag själv vill gärna se en slutprodukt i handen och då är skivor det mest fysiska jag kan få. Jag tror att mina bilder 2007-2014 uppgick till ca 140 GB och det som just nu är kvar från 2014-2021 blir väl kanske 75 GB. Så, strax över 200 GB är inte värt att bygga NAS för för mig.

Brorsan har däremot byggt en FTP till sin NAS och den nyttjar jag gärna för expresslagring vid plötsliga mängder film. Jag spelade in mycket video i december och då var den en räddning :)

  • Gilla 1
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

9 timmar sedan, Henkibojj skrev:

Jösses, det där lät för avancerat för mig, men bra att du är nöjd. Men måste inte en NAS vara igång dygnet runt? Hur är elräkningen för det, är det hållbart?

Jag tyckte det lät onödigt avancerat innan jag började läsa på. När jag väl hade läst genom lite snabbt hur OpenMediaVault fungerade så kändes det klart genomförbart, och att bygga dator har jag gjort sedan länge så det kändes ganska lätt. Det är ju faktiskt bara en gammal PC som jag kastat in hårddiskar och sedan installerat NAS-mjukvaran på en USB-sticka och sedan är den igång!

Nejdå den behöver inte vara igång jämt, jag har den bredvid min vanliga PC. Så när jag vill backupa något, eller kika på förvaringen av annan anledning, så startar jag den tillsammans med min PC bara. :) Jag har planer på att ställa den i vårt förråd, men det finns inget nätverksuttag där, och konfigurera så att wake-on-lan fungerar, då är bara strömmen till Ethernetporten igång och jag kan starta maskinen remote.

Citera

Det låter som att dina mängder gör att servrar funkar bäst för dig, men jag själv vill gärna se en slutprodukt i handen och då är skivor det mest fysiska jag kan få. Jag tror att mina bilder 2007-2014 uppgick till ca 140 GB och det som just nu är kvar från 2014-2021 blir väl kanske 75 GB. Så, strax över 200 GB är inte värt att bygga NAS för för mig.

Haha jag började använda NAS när jag hade strax under 300GB värt att spara, och jag har inte nått 350GB än vad jag minns, så man behöver inte ha mängder av data för att skaffa sig en NAS! :D

Ja jag är egentligen också en människa som föredrar fysiska varor. Jag köpte länge spel fysiskt fast det egentligen var smidigare att köpa digitalt. Men att lagra bilderna på NAS kommer med lite fördelar så som att jag kan komma åt bilderna vart, och hur, som helst om jag vill. Vi har Chromecast till alla våra TV, och att installera Plex på NAS fungerar, vilken gör att man kan casta bilder och filmer direkt från servern till TV om man vill ta en sådan kväll någon gång. Jag skulle absolut ha kunnat köpa en BR-skrivare/läsare och använda, men om jag skulle vilja titta på bilderna tror jag, ärligt talat, att jag skulle vara för lat för att koppla in BR-skrivaren/läsaren. :P

Det skulle dessutom bara gå att titta på grejerna på datorn, jag har inget annat media i huset som hanterar fysiska skivor. (Inte ens mina datorer har läsare kvar, skulle vara helt beroende av en USB-variant som på din bild i så fall.) Det skulle nog även vara lite bökigt om man vill vara många som kollar, att bildspela till en TV tex, men det går säkert att lösa om man läser in sig på det.

Citera

Brorsan har däremot byggt en FTP till sin NAS och den nyttjar jag gärna för expresslagring vid plötsliga mängder film. Jag spelade in mycket video i december och då var den en räddning :)

Ja FTP till sin NAS är sjukt nice! Än så länge kör jag bara med SMB/CIFS vilket gör servern synlig på det lokala nätverket som en nätverkshårddisk ungefär. Funderar på att aktivera FTP och SSH någon gång så man kan nå den överallt, men vet inte riktigt om jag har något speciellt behov av det, och då måste ju servern vara igång jämt. Dessutom behöver jag läsa på lite hur man håller kreti och pleti borta så inte vem som helst kan FTP:a och SSH:a sig fram till servern och snoka eller sabotera!

Redigerad av eXotic
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

  • 2 years later...

Köpte en 2 TB extern SSD igår och spenderade 19 timmar med att göra om alla familjevideor från 99 DVD-skivor till ISO. Det skedde med hjälp av två DVD-läsare och en hackad PS3 med rippingmjukvara och kopplad med kabel till min dator över FTP. Tre pågående rippningar samtidigt med ständiga byten och verifieringar tog sin tid, nästan helt utan pauser. Blev klar inatt halv fyra. Idag är jag lite död men väldigt nöjd.

Efter att ha rensat ur en CD-stapel med massa brända mp3-skivor på CD-R där en fjärdedel av dem hade bleknat i solen eller drabbats av andra former av sektorfel, kände jag att det var dags för mig att kliva in som hjälten i familjen och backupa alla DVDer vi gjort som konverteringar av originalkameraband från 80- och 90-talet. Vissa grejer var till och med på rullband från 70-talet. Vi har kvar originalen men ingen har tid, intresse eller kanske ens teknologin kvar att göra nya DVDer/annat från dem, så skivorna är i princip att betrakta som nya original, och jag ser en massa mikrorepor i dem.

Efter idag kan man trycka nya skivor hur lätt som helst (full uppsättning eller enstaka), eller använda ISO-biblioteket som en databas jag kan dela ut till syskonen. Jag kommer dock inte vilja rymma 440 GB för evigt och med min tidigare poäng om att en hårddisk oavsett slag aldrig är read-only ska jag köpa mig en tiopacke dyra Dual Layer 50 GB bluray och bränna ut dem en gång för alla. Kunde ju gjort det på mina billigare 25 GB men när syftet delvis är att reducera skivorna gör jag det hellre med tio styck än ett tjugotal.

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

  • 3 months later...
2021-07-13 at 20:05, eXotic skrev:

Ja FTP till sin NAS är sjukt nice! Än så länge kör jag bara med SMB/CIFS vilket gör servern synlig på det lokala nätverket som en nätverkshårddisk ungefär. Funderar på att aktivera FTP och SSH någon gång så man kan nå den överallt, men vet inte riktigt om jag har något speciellt behov av det, och då måste ju servern vara igång jämt. Dessutom behöver jag läsa på lite hur man håller kreti och pleti borta så inte vem som helst kan FTP:a och SSH:a sig fram till servern och snoka eller sabotera!

Sen på bollen, men SSH (SFTP vid filöverföring) är ganska enkelt att sätta upp. Man ska inte använda user/password utan user/key. Så länge du inte tappar din usb-sticka med public key som är auktoriserad på servern (OpenMediaVault är Debian har jag för mig) så är det nästan 100% säkert. Inget är någonsin 100% säkert dock, bara att komma ihåg Heartbleed. Vill du säkra upp det ännu mer finns det sätt att spärra SSH-tillgång vid för många försök för det specifika IP:t som försöker.

SSH är ju guldstandard på anslutning annars.

FTP är svårare, men antagligen finns FTPS tillgängligt vilket säkrar upp det en bit. SFTP kanske är långsammare, men jag skulle föredra det framför FTPS.

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Skriv inlägg...

×   Innehåll kopierat inklusive formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har expanderats till ett media-block.   Visa länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...