Det är väl inte alla som håller koll på vad jag gör om dagarna med tanke på hur sällan jag skriver här. I alla fall så har jag arbetat med offentlig upphandling efter examen för 2½ år sedan. Under lång tid har jag haft det väldigt gott med en bra chef och mycket trevliga kollegor. Motivationen har haft sina toppar och dalar, men jag har ändå levererat i en omfattning som mina överordnade varit mycket nöjda med.
I år har jag dock blivit ganska bitter över min arbetssituation. Från att ha haft ett tydligt ledarskap och bekväm tillvaro har vi gått in i något helt annat efter en omorganisation. Min chef, som jag uppskattade väldigt mycket, bytte tjänst innan omorganisationen slutfördes och vi har nu hamnat i ett ekorrhjul utan styrning och ledning. Precis det vi visste skulle hända eftersom vi visste redan innan hur våra nya kollegor arbetade. Några saker lades ovanpå varandra, en rekrytering blev totalt misslyckad och jag blev mer och mer insyltad i frågor jag inte kunde bry mig mindre om. Vissa kollegors ointresse, inkompetens och förmåga att tjafsa om skitsaker gjorde mig ännu mer osugen. Ju längre tiden gick kunde jag tydligare se de enorma bristerna i hela organisationen. Bitter, som sagt.
Det hela hade en ljusning i slutet av tunneln och det var att jag kunde få bredda min kompetens och jobba med några nya områden. Så blev det inte. Istället skulle jag fortsätta jobba med det jag har sysslat med sedan jag började. Spännande... Ovanpå det lades ytterligare en, mycket mer omfattande, omorganisering och otydliga budskap om det mesta. Dessutom så började min favoritkollega prata om att söka nytt.
Under sommaren fick jag till slut nog. Jag ringde en god vän till mig som jag pluggade med och sa att det var dags att röra på sig. En dryg månad senare skrev jag under för den nya arbetsgivaren där jag kommer få jobba med nämnda vän. Kunde med viss lättnad säga upp mig och kan börja på det nya stället efter årsskiftet. Jag går över till en helt annan typ av organisation och får jobba med ny inriktning och delvis nytt arbetssätt. Dessutom får jag mycket högre lön. Allt kommer inte vara perfekt där heller, det är det aldrig, men av det lilla jag har sett så kommer det bli en klar förbättring.
Så, hur man trivs på jobbet? Sköna kollegor värderas högt av mig, men de kan inte väga upp tråkiga arbetsuppgifter och ogenomtänkta förändringar i det långa loppet.
Det här inlägget osar mycket mer bitterhet än vad jag egentligen har inom mig. Idag var dock en sån där dag när alla brister jag tagit upp i inlägget gestaltade sig på alla möjliga sätt inom loppet av tre timmar.