Krigstråden

Tyvärr är det nog inte realistiskt eller någon bra idé med fler helsvenska stridsflyg. Redan som det är nu belastar Gripen försvarsbudgeten något otroligt. Vi lär inte heller vinna på det i längden då många komponenter beställs från andra länder. Jag skulle gissa på att SAAB hakar på nästa Eurofighter- projekt.

Eller så satsar dom på att deras plan ska BLI eurofightern. Det var målet med Viggen, men det skadesköts av staten då alla länder som ville ha planet nekades tillstånd.

Eller så satsar dom på att deras plan ska BLI eurofightern. Det var målet med Viggen, men det skadesköts av staten då alla länder som ville ha planet nekades tillstånd.

Tyvärr är Eurofighter lite för "etablerat" för att ett flyg från SAAB ska kunna bli den officiella efterträdaren. Det är nog både billigare och mindre krångligt att direkt haka på.

Var har du läst om att Viggen skulle bli vad Eurofighter är tänkt att vara? Låter intressant, har aldrig hört om det.

Tyvärr är Eurofighter lite för "etablerat" för att ett flyg från SAAB ska kunna bli den officiella efterträdaren. Det är nog både billigare och mindre krångligt att direkt haka på.

Var har du läst om att Viggen skulle bli vad Eurofighter är tänkt att vara? Låter intressant, har aldrig hört om det.

Har läst det många gånger, även på utländska sajter. Förutom det som står här har jag dessutom läst fram att regeringen nekade en hel drös med länder tillstånd att köpa in planet...

Källa

Spännande historia från u-båtsjakten på 80- talet. Saxat från FB, men kommer ursprungligen från SoldF.

Här kommer min historia om Almö under U-båtsjakten -84:

När vi anlände till Almö så briefades vi där av några marinofficerare, vår grundutbildningschef en överstelöjtnant samt någon civilklädd person jag inte vet var han kom ifrån.

Läget var enligt dessa män att man hade en eller möjligen två mini u-båtar inspärrade i den s.k hamnbassängen och en större moder u-båt utanför spärrarna. Syret i mini u-båtarna var på väg att ta slut därför misstänkte man att besättningen skulle lämna dom och fly över ön för att plockas upp av moder u-båten. En grodman hade setts av en postering mitt på Almö på onsdagskvällen men varit för långt bort för att kunna göra något, dock påstod man att man säkrat fotspår. Vi var där för att upprätta posteringar längs med hela ön och förhindra flykt av eventuella grodmän.

Vad skulle man tro? Var detta sant, tänkte jag. Förbannade otur vi ska ha, vi förlorade 3 kamrater i en tågolycka under vår första större fältvecka och så nu detta!

Vi upprättade sedan våra posteringar (vår var mitt i ett sommarstugeområde) och stod sedan post två och två. En skrämmande upplevelse bland alla enbuskar som såg ut som människor i mörkret! Mitt personliga vapen var k-pist som jag fått ett fullt magasin till (36 skott) plus en handgranat som vi fick en på två man. Senare fick grg killarna ut skarpa pansarspränggranater(!).

Det hände inget speciellt under natten, och under dagen gick vi över till att vara ensamma på posten eftersom några flyktförsök inte var så troliga i dagljus.

Jag blev sedan förflyttad till staben under nästa dag, jag var pluton sjukvårdare och eftersom inga kompanisjukvårdare utbildades på I 12 och att jag dessutom var enda plutsjv som var med ner till Karlskrona fick jag axla rollen som kompanisjukvårdare. Ingen angenäm uppgift med tanke på ett par hundra skarpt beväpnade nervösa värnpliktiga som kunde vådaskjuta sig när som helst...

Stabsområdet var ett inhägnat område med några gamla träbyggnader och ett nyare mob förråd i plåt (där satt kompchefen). Jag behövde nu inte gå post utan kunde röra mig fritt i området. Det var inte enbart vi från I 12 där utan också några killar från kustartilleriet samt en del poliser(!) som inkallats.

Eftersom jag inte behövde gå post satt jag eldvakt desto mer.

Och eldvakt satt jag på lördagskvällen vid 22-tiden när jag hörde någon eller några vråla nåt. Kort därefter hör jag "poffet" från en lysraket och stax efter automateld från en AK-4. Alla i tältet vaknade direkt och skulle ut, förvirringen var först total, men alla lugnade sig ganska snabbt.

Ytterligare några skott hördes och efter en liten stund kom en av kadetterna på kompaniet till oss, synligt uppskakad, första gången jag skjutit mot en människa sa han flera gånger.

Nu blev det väldig aktivitet i området, helikoptrar flög in och släppte chockladdningar, dock alldeles på fel ställe, mindre helikoptrar flög och lyste i vattnet.

Efter ca en timme fick jag av ett befäl veta vad som hänt: Den postering som låg närmast mitt tält (ca 75 meter) hade sett en figur komma upp ur vattnet och ropat halt till honom (enligt VaktB som vi skulle följa), då hade han genast kastat sig i vattnet igen och flytt. De tog då fram en lysraket som de skickade upp och skrek igen på figuren som de inte längre kunde se. Sen öppnade de verkanseld men eftersom de inte såg vad de siktade på är det väl inte troligt att de träffade. De två som öppnade eld var en kadett och en värnpliktig och de trodde de hade träffat.

Därpå gick det storlarm på ön, att det fanns en skadad grodman som kanske tagit sig iland, och nu skulle man genomsöka hela ön. De som befann sig på stabsområdet som var inhägnat skulle skydda området. Övriga på ön skulle tillsammans med ett stort antal poliser som nu kommit gå över hela ön. Mina kompisar från 1:a pluton berättade senare för mig att det var det otäckaste de upplevt. Med osäkrade vapen och med två meters lucka emellan varandra fich de i kolsvart mörker söka igenom ön.

De hittade ingen...

Några timmar senare avblåstes det och allt lugnade ner sig, tills nästa händelse vid 5-tiden på morgonen.

Då hörde vi skottlossning igen men lite längre bort på ön. Precis där min pluton befann sig, så jag blev lite orolig.

Vad som hänt fick jag senare under dagen veta. Det var ett gruppbefäl som jag kände väl och en menig som stått på sitt postställe när en figur kommit upp ur vattnet. Båda hade blivit lite chockade innan gruppbefälet skrek halt och figuren kastade sig ner bland de klippor som fanns där. Då öppnade de eld. gruppbefälet var så nervös att han skickade iväg hela magasinet på sin Ak (20 skott) i en salva, den menige sköt ca 7 skott mot personen. När skottlossningen började stormade dessutom vår kadett på plutonen dit och tömde sin k-pist(36 skott). Det var alltså tre personer varav två som såg den här grodmannen på endast (enligt deras uppskattning) 10 meter håll. Men träffade de? Jag vet inte, men själva var de säkra på att åtminstone något skott borde träffat. Men ingen skadad eller död grodman hittades, trots draggningar i vattnet. Det var i alla fall vad de sa till oss. Aftonbladet hade på sin löpsedel dagen efter: "Grodman flydde i kulregn", och en bild på en av våra terrängbilar.

Efter dessa händelser blev det ännu mer liv och rörelse på ön kan jag lova!

Nu vimlade det av folk, militärer, säpo, poliser och gud vet vad alla var för några strömmade till oss på stabsområdet. Vi fick en helikopter stationerad vid oss som några fick flyga med och genomsöka de öar som finns i området. Det var visst riktigt häftigt enligt de som fick göra det.

På söndagskvällen kom en läkare som inkallats och jag blev nu hans assistent och vi upprättade en provisorisk operationssal i en av de gamla rivningskåkarna. Den fortsatta veckan var inte utan dramatik den heller, men jag ska inte trötta ut er med ett längre inlägg än jag gjort känner jag.

Vill någon veta mer kan jag fortsätta min berättelse någon annan gång.

klart slut! från Plutsjv. 3.e komp

Fortsättning från Almö -84.

På Söndagskvällen blev jag som sagt assistent åt en inkallad läkare. Jag har för mig att han hade löjtnants grad men är inte säker. Han var i alla fall läkare i Växjö. Vi skulle upprätta en provisorisk förbandsplats i den byggnad som enligt uppgift varit officersmäss förr. Nu var den rena rivningskåken, en stor tvåvånings träbyggnad. Denna låg nära vattnet, sådär en 15 meter, och mitt emellan två postställen.

En elektriker från Karlskrona kom och drog in el i huset i de två rum vi skulle använda.

I det ena rummet satte vi upp ett operations/undersökningsbord och i det andra skulle vi övernatta. Det fanns en kakelugn där som faktiskt fungerade så vi eldade och fick varmt och skönt.

Jag var vid det här laget helt slut, hade inte sovit alls de två senaste dygnen. Så när jag och doktorn la oss på var sin bår (perfektare säng kunde man inte önska) och småpratade så slocknade jag tämligen omgående. Jag vaknade först vid 8-tiden morgonen därpå, liggande på rygg med k-pisten i händerna och allt utom hjälm på mig...

Doktorn bara skrattade och berättade att han inte vågade somna när han märkte att jag slocknat. Han sa att han tänkte att vad tusan här befinner vi oss ett stenkast ifrån hamnbassängen så det är bäst att någon av oss håller sig vaken.

I huset hade doktorn och jag det riktigt behagligt, jag var och hämtade frukost (marinens fältkost var ju underbar),sen åt vi den på husets inglasade punchveranda och tittade på skådespelet ute.

Jag kunde ju nu dessutom gå runt och prata med grabbarna och få reda på lite.

Nu hade det anlänt larmminor i massor som skulle sättas upp i kanten av hamnbassängen längs hela ön. Detta blev inte helt lyckat eftersom en del minor senare utlöstes av harar eller andra djur och skapade lite uppståndelse. Minst en larmmina utlöstes av en vertolhelikopter som hovrade i närheten av den. En del larmminor åkte också ned i vissas packning hem som souvernirer eftersom kontrollen av dem var lika med noll.

Killarna som öppnat eld på lördagsnatten blir hämtade för förhör i Karlskrona. Tydligen mycket omfattande förhör som innefattade allt från vad de sett till deras familjeförhållanden och barndom. Undrar hur länge dessa förhör är hemligstämplade?

Stämningen på ön efter lördagens händelser var allmänt upphetsad, det var inte så att folk var rädda eller så utan snarare heta på att det skulle hända nåt, ivriga på nåt vis. Alla (t.o.m jag måste jag erkänna) gick med "jägarmag" i sina vapen. Poliserna som inte var så få hade snart också jägarmag i sina k-pistar, en jag pratade med suckade lite över att de inte hade nån ksp-58 i sin arsenal, det hade varit häftigt tyckte han.

Mitt på ljusa dagen hände så något oväntat vid bron ut till Hasslö. En kille, gruppbefäl i spaningstroppen på mitt kompani, står vakt vid bron och ser plötlsligt tornet på en liten u-båt höjas upp ur vattnet. Eftersom han är ensam post springer han iväg till sitt tältlag och letar upp ett befäl. När de efter några minuter kommer tillbaks syns ingenting. Vad såg han egentligen? Inbillade han sig eller var det en u-båt? Han beskrev tornet på u-båten senare för mig som grått utan några beteckningar.

Han blev genast hämtad till förhör i Karlskrona, där han fick rita av vad han sett.

Händelsen där ledde någon dag senare till att ett befäl som tyckte sig se ett periskop vid ytan på ungefär samma plats kastade en handgranat i vattnet. Granaten exploderade inte för befälet hade i upphetsningen glömt osäkra den...

Nej, klockan är visst mycket. Jag får fortsätta berättelsen imorgon.

På återseende!

Almö del 3.

Efter måndagens incident vid Hasslö bron så hände inget mer på Almö den dagen vad jag minns.

På kvällen satt jag och doktorn i den inglasade verandan och tittade på skådespelet ute i hamnbassängen. Det var som en film, det flög flera helikoptrar och lyste med sökarlampor i vattnet. Mindre fartyg åkte också omkring med sökarljus. Samtidigt såg vi flera lysraketer skjutas upp från en av öarna (Sturkö tror jag), vad som hände där hörde jag aldrig nåt om.

Det var ju så att någon information om vad som hände runt omkring oss fick vi aldrig från högre befäl. Vi hade aldrig någon samling efter den förata briefingen när vi kommit dit. Utan vad vi visste var ju vad våra kompisar upplevt och berättade.

Ja, var var jag nu. Jo jag och doktorn fick ju turas om att vara vakna. Dels för att vakta lådan med alla morfinpreparat som vi hade och dels som skydd för oss själva om nu någon skulle ta sig in i huset. Så på natten satt man på verandan med k-pisten i knät och försökte hålla sig vaken. Jag blev en natt så jäkla pinkenödig, men jag vågade inte gå ut och pissa för den postering som låg till höger om oss var bemannad av några från KA2 med en KSP-58 på ställning. Jag litade inte på dom riktigt. Var rädd att de skulle skjuta om de såg en figur som tassade runt hörnet. Vad skulle jag göra? Jo, jag pissade i ett tomt juicepaket som jag diskret hällde ut morgonen efter...

På tisdagen fick vi besked om att alla i omgångar skulle få åka och duscha på KA2. Underbart att få bli lite ren igen.

Där träffade jag killarna från 2:a pluton som från början blev placerade på Sturkö (eller Tjurkö jag är inte riktigt säker) men som blev förflyttade under lördagsnatten efter skottlossningen. Det var under den förflyttningen som en av deras terrängbilar fångades på bild av Aftonbladets fotograf och sen hamnade på förstasidan. Journalister fick ju inte komma ut på Almö, så de stod på bron dit och försökte fota så mycket de kunde.

Tillbaka i stabsområdet fick jag se att det anlänt en bil med värmekamera i som placerades ganska nära "vårt" hus. På den tiden var ju detta verkligen "hi-tech" så man var ju lite nyfiken på hur den funkade.

Utrustningen var så stor att det gick åt en hel volkswagen buss till den.

Jag blev imponerad över hur långt de kunde se med den, jag såg tydligt kaminrören från alla tält och vilka bilar som hade varma motorer, men människor var lite svårare att uttyda.

Jag vill minnas att det var killar från FOA (försvarets forskningsanstalt) som skötte den.

På tal om FOA så hade de också en hundförare med en fantastisk hund (jag tror den hette Jax eller nåt sånt) som kom dit och som man flög ut till öarna med för eftersök. Hunden hittade mänsklig avföring nära vattenkanten på Almö och den tog man med för analys(!). Om det nu var en grodman som skitit eller en nödig infanterist från I 12 tror jag inte man kunde fastställa. Vem vet, den där skiten kanske ligger i nåt arkiv än...

På tisdags eftermiddag anlände det två värnpliktiga sjukvårdare från KA2 till oss i huset. Så nu var vi alltså fyra att dela på nattvaket. En av dom kom jag bra överens med direkt, den andra var en stroppig jäkel som jag inte kunde med.

Den här berättelsen blir visst längre och längre. Men när man börjar tänka tillbaka kommer man på mer och mer.

Hinner inte skriva mer just nu. På återhörande senare!

Almö del4

Tisdagskvällen gick åt till att informera de nyanlända sjukvårdarna om läget på ön och guida dom runt lite. Själv kände man sig som en veteran efter fem dagar där.

Efter samtal med doktorn tyckte han att vi egentligen borde söka igenom huset. Vi hade ju inte varit på övervåningen eller vinden och det kunde ju tänkas att någon gömt sig däruppe.

Den ena KA2 killen (han som jag kom bäst överens med) och jag tog på oss detta. När vi bara hade vinden kvar att kolla tvekade vi lite. Det var en sådan där lucka i taket som när man öppnade så fälldes en stege ner. Fantasin började skena om att det kunde ligga en jäkla grodman däruppe. Vi drog lott om vem som skulle köra upp huvudet först. Givetvis blev det jag...

Med hög puls och osäkrad k-pist stack jag upp överkroppen på vinden. Men det var tomt.

Vi hittade en massa dagstidningar från -81 på andra våningen. Det verkade som att senaste gången kåken använts var när U-137 fastnat.

Onsdagen och torsdagen förflöt utan några större händelser. På torsdagen fick vi reda på att vi skulle få avlösning och åka hem på fredagen. Avlösningen kom dit redan på torsdagskvällen för att de skulle få instruktioner om vad de skulle göra av oss. Min ersättare var Plutonsjv på GRK kompaniet på I 12. En kille jag kände väl eftersom vi fått vår utbildning på T4 i Hässleholm ihop.

Jag hade ju tidigare oroat mig för att någon skulle råka vådaskjuta sig, när jag ensam hade ansvaret, men inget hade ju som tur var hänt.

Men dagen efter min hemfärd så sprängde en värnpliktig från KA2 av sig flera fingrar på stabsområdet. Olyckan inträffade när han skulle aptera tändröret i en handgranat och då small den. Det var just min ersättare som fick lägga om killen för doktorn fanns inte där just då.

Den här händelsen ledde till en omfattande ryktesspridning därnere eftersom man hämtade killen i en ambulans. Man trodde att det var en grodman som ambulansen hämtat!

Lite andra anekdoter från Almö:

En underlig sak som aldrig fick nån förklaring var att på ett av "min" plutons postställen hade man utsikt över en kant av hamnbassängen. Där rakt ut fanns en sten som stack upp ur vattnet, åtminstone trodde man det var en sten. Sista dagen man låg därnere upptäckte en kille plötsligt att "stenen" var borta. Han rapporterade det hela till Plutonchefen (som bodde i deras tält och hade själv sett stenen hela veckan). Först tänkte man att det beror väl på att vattnet står högre och stenen inte syns, men han gick vidare med det hela och de tittade på sjökort samt talade med en fiskande öbo. Då visade det sig att det aldrig funnits nån sten på det stället! Vad sjutton det varit är det ingen som vet. Någon mini u-båt var uteslutet enligt pluton chefen, den var alldeles för liten för det.

All trafik ut till Almö stoppades vid bron. Endast ö befolkningen fick släppas fram. Alla bilar som lämnade ön söktes igenom. De militär-poliser som skötte detta var t.o.m så nitiska att de stannade en likbil och öppnade kistan(!) för att kolla så att det inte låg nån grodman däri.

Händelsen anmäldes har jag för mig, men jag tror de gick fria för de hade bara skött sitt jobb.

Ett av våra befäl höll på att göra i byxorna när han får se en stor u-båt komma seglande i övervattensläge rakt framför ögonen på honom. Tills han efter några sekunder inser att den är svensk!

En grupp från min grannpluton hittade en filmrulle i ett stenröse nära hamnbassängen. Rullen lämnades in och de fick senare beröm för detta.

"Det var inga vanliga semesterbilder" fick de höra från ett befäl.

U-båtsjakten pågick ytterliggare ett tag, men för våra ersättare från 5:e kompaniet blev det ganska odramatiskt.

Vilken nationalitet hade då inkräktarna? Ja,enligt våra befäl var de ryssar. Och det var nog ingen av oss som tvivlade på det, det räckte att sätta på våra radioapparater där den ryska radiotrafiken överröstade våran.

Jag har varit på Almö två gånger sedan dess. Första gången ett par år efter, då fanns alla byggnader kvar. Jag tog kort på den gamla mässen och på den plats där första skottlossningen var. Andra gången var för ca 5 år sedan, då var alla byggnader borta. Alla utom en. Ett utedass som fortfarande verkade användas av badande. Därinne skrev jag mitt namn under u-båts jakten och otroligt nog fanns det kvar!

Detta var min berättelse från en dramatisk vecka för 21 år sedan.

En annan gång ska jag berätta vad som hände innan vi kom ned till Almö. Det är faktiskt en intressant historia det också.

Spännande historia från u-båtsjakten på 80- talet. Saxat från FB, men kommer ursprungligen från SoldF.

Jäkligt intressant läsning!

Älskar att läsa om sånt där, iaf när det gäller Sverige.

Sverige siktar på ja till Natostyrka

Utrikesminister Carl Bildt: För min del mer en fråga om teknik än politik

BRYSSEL. Det är mer en fråga om teknik än politik om Sverige ska säga ja till att delta i Natos snabbinsatsstyrka, enligt utrikesminister Carl Bildt.

Häromdagen sade Finland ja till att delta.

TT: När kommer det svenska beslutet att delta?

– Vi håller på och tittar på det. Vi är ju redan med och anmäler styrkor till Nato och det är bara en fråga om när och hur man anmäler vilka styrkor till vilken styrkegenerering. Det är en rätt teknisk fråga, säger Carl Bildt på en pressträff i samband med EU:s utrikesministermöte i Bryssel.

– Som du hör är det här för min del mer en fråga om teknik än politik, säger han.

Fördjupning

I regeringens utrikesdeklaration 18 februari skrev Bildt att Sverige, i nära samverkan med Finland, prövar möjligheten att delta i Natos snabbinsatsstyrka. Bildt beskrev det som en ytterligare fördjupning av samarbetet med Nato.

Utrikesministern tror inte att det blir några problem att få acceptans i Sverige för svenskt deltagande. Han beskriver det som ett beslut som handlar om att samarbeta med Nato på en högre beredskapsnivå än hittills.

– Det har framförallt talats om, eventuellt, om en styrka som skulle stå i beredskap under 2010. Men inriktningen och sammansättningen på den är inte klar och så länge den inte är klar är det svårt att diskutera ett svenskt bidrag, säger Bildt.

Svar i höst

Enligt utrikesministern går datumet för besked till Nato ut i höst. Det är en missuppfattning, säger han, att Sverige skulle behöva leverera ett ja eller nej till Nato:s toppmöte i Bukarest i början av april.

Han säger att han inte hört några principiella invändningar mot att samarbeta med Nato från socialdemokraterna.

Enligt Bildt och medarbetare till honom är en viktig fråga vilka pengar som finns för att delta i snabbinsatsstyrkan, vars engelska förkortning är NRF.

I utrikesdebatten i samband med utrikesdeklarationen fick Bildt kritik från socialdemokraterna som gick ut på att försvarets ekonomi inte skulle mäkta med ett deltagande i NRF. Särskilt som försvaret redan har flera kostsamma utlandsuppdrag.

Socialdemokraterna hävdade också om att frågan om NRF är så viktig att Bildt borde ha samrått med oppositionen före det att han tog upp den i utrikesdeklarationen.

Miljöpartiet och vänsterpartiet ser det som ett steg närmare Natomedlemskap.

Vad tycker du om idén? Själv tycker ja att vi inte ska stödja NATO med att skicka soldater.

Så var det dags igen...

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=2262...amp;lpos=lasmer

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=763761

Satsar mina strumpor på att de misslyckas som vanligt.

Jag har inget emot att det territoriella försvaret läggs ned.

*En stark försvarsmakt är ett måste. Vi vet inte när nästa krig kommer, dessutom är lumpen ett bra verktyg att lära folk disciplin och laglydnad...

Bra att dom lägger ner regementet på Gotland /sarcasm.

dessutom är lumpen ett bra verktyg att lära folk disciplin och laglydnad...

Vädligt gammal post men kommenterar ändå: folk som är odiciplinerade och icke laglydiga kommer ändå inte in i lumpen, så det argumentet håller inte riktigt.

Bebben: försvaret har tydligen ekonomiska problem så vad ska de skära ner på då? Om inte på millitära utgifter så blir det kanske sjukvården eller utbildningen, hade det varit bättre?

*En stark försvarsmakt är ett måste. Vi vet inte när nästa krig kommer, dessutom är lumpen ett bra verktyg att lära folk disciplin och laglydnad...

Låt oss säga såhär, om ryssarna kommer med sina drygt tre miljoner man så kommer våra femsiffriga svenska soldater röjas bort på två röda, även om vi tar in reserven.

Sedan är risken för att hamna i krig med Norge eller Finland obefintliga. Alltså jag säger inte att försvaret bör avvecklas så mycket det går för att vi är neutrala (vilket vi knappast är), snarare då det inte finns någon hotbild att orda om som kan avhjälpas med en armé av amatörer (slå mig inte nu värnpliktiga).

Det vore bättre att investera pengarna som går till försvaret på den svenska polisen, då de fyller en samhällsfunktion. (Dessa inbesparade pengar brukar ju dock flyta iväg dit man inte riktigt vet var de hamnar, det måste jag tillägga också.)

Låt oss säga såhär, om ryssarna kommer med sina drygt tre miljoner man så kommer våra femsiffriga svenska soldater röjas bort på två röda, även om vi tar in reserven.

Sedan är risken för att hamna i krig med Norge eller Finland obefintliga. Alltså jag säger inte att försvaret bör avvecklas så mycket det går för att vi är neutrala (vilket vi knappast är), snarare då det inte finns någon hotbild att orda om som kan avhjälpas med en armé av amatörer (slå mig inte nu värnpliktiga).

Det vore bättre att investera pengarna som går till försvaret på den svenska polisen, då de fyller en samhällsfunktion. (Dessa inbesparade pengar brukar ju dock flyta iväg dit man inte riktigt vet var de hamnar, det måste jag tillägga också.)

Jag skulle helst inte gå in i den här debatten igen men jag måste göra det eftersom du skriver så mycket bullshit.

Jag är trött som ett murmeldjur och lite småfull men jag gör ett försök, beklagar om det blir osammanhängande.

Först och främst skall nationstänkandet bort, nationalstaterna som vi kände dem håller på att dö ut. I dagens globaliserade och regionaliserade värld är det istället regionen som har blivit det viktiga, det som påverkar Europa påverkar per automatik även Sverige. Svensk militär skall därmed inte bara användas till att försvara nationen Sverige utan också till att försvara regionen Europa som helhet och regionens intressen. Det är sannolikt att vi inom vår livstid kommer se ett europeiskt försvarssamarbete.

Numerära övertag spelar mindre roll, det är motivation, disciplin, utbildning och utrustning som är det viktiga; läs t.ex. en bok om finska vinterkriget.

Eller som Sun Zi uttryckte det "In war, numbers alone confer no advantage."

Hotbilder?

Som sagt, globaliseringen leder till att det ligger i Sveriges intressen att försvara områden även utanför landets gränser

Ryssland (var demokratins "utveckling" går åt fel håll samt att de rustar upp sitt försvar)

Resursbrist (vatten, olja, mat, el, "levnadsstandard" etc.)

Regionala kriser, t.ex. klimatkatastrofer som leder till förkrossande flyktingströmmar som Europa helt enkelt inte klarar av

Växande terrorism och islamsk extremism

Politisk, ekonomisk och militär påtryckning av främmande makter

Krishantering

Vidare skall man komma ihåg att det rena "försvarandet" (dvs skjuta fienden när han traskar över gränsen) bara utgör en liten del av försvaret. Övervakning, spaning, beredskap, förebyggande och avvärjande arbete är också viktigt.

Du har dock rätt i att Sverige(s armé) är en samling amatörer (och kärringar).

När vi ändå talar om nedläggning, vad var det egentligen för vettigt med att lägga ner F4 här i Östersund? Om de nu lägger ner F21 i Luleå, vilka ska då försvara norrland om det blir krig över Sverige? Alla skickas till Stockholm för att försvara kungens garage, och vi i norrland får stå och kämpa mot fienden med renar som sköld och vapen.

Låt oss säga såhär, om ryssarna kommer med sina drygt tre miljoner man så kommer våra femsiffriga svenska soldater röjas bort på två röda, även om vi tar in reserven.

Sedan är risken för att hamna i krig med Norge eller Finland obefintliga. Alltså jag säger inte att försvaret bör avvecklas så mycket det går för att vi är neutrala (vilket vi knappast är), snarare då det inte finns någon hotbild att orda om som kan avhjälpas med en armé av amatörer (slå mig inte nu värnpliktiga).

Det vore bättre att investera pengarna som går till försvaret på den svenska polisen, då de fyller en samhällsfunktion. (Dessa inbesparade pengar brukar ju dock flyta iväg dit man inte riktigt vet var de hamnar, det måste jag tillägga också.)

Mjo, fast mannskap är långt ifrån allt. Försvar är både strategiskt och taktiskt lättare än att anfalla. Vapen och utrustning är också en viktig faktor (att ett modernt stridsflyg kan utgöra jämvikt om tio äldre är väl ganska obvious). Rent kvalitésmässigt är Sverige bättre än Ryssland på ganska många områden vågar jag lova. T.ex. så har vi en av världens absolut modernaste stridsvagnsflottor.

Jag har inget emot att försvaret förändras och genomgår besparningar. Men som det är just nu är det bara otroligt destruktivt på alla vis...

EDIT: Bra skrivet Umberto! Helt riktigt!

a

Låt oss säga såhär, om ryssarna kommer med sina drygt tre miljoner mn så kommer våra femsiffriga svenska soldater röjas bort på två röda, även om vi tar in reserven.

Japp, det är därför jag anser att vi bör återgå till sexsiffrigt. Under 80-talet kunde 800 000 man mobiliseras. Sen vet ni vad jag tycker om vilken fördel de försvarande styrkorna har.

a

Sedan är risken för att hamna i krig med Norge eller Finland obefintliga. Alltså jag säger inte att försvaret bör avvecklas så mycket det går för att vi är neutrala (vilket vi knappast är), snarare då det inte finns någon hotbild att orda om som kan avhjälpas med en armé av amatörer (slå mig inte nu värnpliktiga).

Tja du, en värnpliktsarmé är knappast amatörer, bara för att de inte lever på att kriga. Navy SEALS har åkt på spö av värnpliktiga jägare. Sen måste jag säga att hotbilden har ökat. Ryssarna dubblade sin försvarsbudget för ett antal månader sedan, militärparaderna i Moskva som utfördes under kalla kriget håller på att återupptas, Ryska atomvapenkapabla bombplan av typen T95 Bear har kränkt Japanskt, Brittiskt och Amerikanskt luftrum. För inte värst länge sedan detonerade Ryssarna världens största konventionella bomb. Ryssarna har kritiserat såväl NATO som EU, och ni känner säkert till hur demokratiskt Ryssland är, och hur fri pressen är. Ryssland håller på att återgå till att vara sovietunionen, med skillnaden att det inte är kommunistiskt.

a

Det vore bättre att investera pengarna som går till försvaret på den svenska polisen, då de fyller en samhällsfunktion. (Dessa inbesparade pengar brukar ju dock flyta iväg dit man inte riktigt vet var de hamnar, det måste jag tillägga också.)

Personligen anser jag att försvarsbudgeten har sjunkit så lågt det bara går. Egentligen anser jag att utlandsstyrkorna borde budgeteras med biståndspengar, eftersom att det är just det som utlandsstyrkorna gör: hjälper andra länder.

Vädligt gammal post men kommenterar ändå: folk som är odiciplinerade och icke laglydiga kommer ändå inte in i lumpen, så det argumentet håller inte riktigt.

Jo det gör det. Det fungerar inte nu, men föreställ dig om man återinför verklig allmän värnplikt, det vill säga att alla gör det.

*BUMP*

Det verkar som vindarna i det politiska finrummet har tvärvänt nu efter Georgienkrisen. Det senaste är ju snacket om att föra över en miljard kronor yttligare till försvaret i den nya budgeten.

Disskutera.

*BUMP*

Det verkar som vindarna i det politiska finrummet har tvärvänt nu efter Georgienkrisen. Det senaste är ju snacket om att föra över en miljard kronor yttligare till försvaret i den nya budgeten.

Disskutera.

Var det inte snack om att värnplikten skulle fördubblas (eller var det tredubblas?) också? Eller så var det S som sa att dom skulle genomföra det nästa val om de vann, är fullständigt osäker...

Fick brev idag, och jag är inte kallad till mönstring!

Fick brev idag, och jag är inte kallad till mönstring!

Inte jag heller

Ursäkta bumpen.

Jag vet inte vad jag tycker vad gäller försvaret, värnplikt och om/hur vi bör rusta, men tyckte ändå den här var bra. http://kkrva.se/nederlagsdoktrin/

Vad säger ni?